Aftonbladet – 2 oktober 1867, sida 3

mättade orässtrået och hviska: gör som jag, som jag !? Och jag gör som de. Du ser således, min Lilly, att du ej kan undgå ditt öde. Hvarje reså bör naturligtvis ha minst ett mål. Min sommarutflygt hade så äfven; jag, tänkte hemsöka — Boräs till att börja med. Borås !? hör jag dig förvånad utropa. Visste jag ej det! Samma min har också jag en gång gjort vid detta pamov. Men det var ett förhastande, som jag är glad att jag fått ångra och afbedja. Du skall få höra sedermera. Min vän (jag har en mycket. god vän i trakten af den misskända staden — hoppas du ej misstycker! —) min vän och jeg skulle resa tillsammans på ångans vingar. Vi köpte alltså på min inrådan två biljetter till tredje klass. Jag reser aldrig på annan klass än denna. för att kunna studera folklifvet. Hvad behagas? Var det kassabrist påstår du? Och om än så varit — hvad mer? är jag ej svensk till lif och själ? Således, vad hade hindrat mig att resa på andra klass, hvad på första, om jag ej haft detta mål — folkhfvet — i sigte? Hvad har man kreditorer till, om ej alt betala ens resor, tillsammans med en hop annat lappri, som ej lönar mödan att nämna? Mina sluppo emellertid undan för denna gång, tock vare min dragningskraft till Pkörnan ef rationen?, Vi stodo några minuter i väntsalen. Hvilket virrvarr! Påpelsade resande, snyftande eller leende denmer, herrar med buketter, hundar och lorgnetter. Barn med konfektåsar, mammor och ammor, betjenter med kurser, jungfrur mV vkfisköker och kött