Aftonbladet – 28 september 1867, sida 3

vanligt, klädd i sin fina, hvita drägt; han höll sin panamshatt i handen och var utstyrd med en dubbellorgnett, lik grefve Jeans. Vi känna oss mycket stolta, min fröken, öfver att ni värdigas emottaga vår illa trädgårds produkter4, sade Fontaine. eToto och jag, vi odla våra blommor med en viss omsorg, och vi anse oss mer än belönade, om ... tMycken tack, afbröt Catherine mekar niskt och såg bort öfver trädgårdsmuren på nägra popplar som vaggade i vinden. Bortskämd som ni måste vara genom de praktfulla produkterna från ert Chatswor och ert Kieus, sade Fontaine, böra vära tusenskönor förefalla er bra obetydliga. Men sådana de äro, ha vi plockat de bästa för att erbjuda dem åt er.t Han sade detta med mycken känsla och Catherine blef nästan rörd. Men det är underligt huru menniskorna olika verka på byvarandra! Denna blyga, lättskrämda flicka. blef i Fontaines närvaro kall, stolt, för etrödd, och såg ut att snarare uthärda är emottaga hans artigheter. Mycken tack. De äro mycket vackra upprepade hon; men det gör mig ondt at ni skulle bryta de bästa åt mig. Errre KAPITLET. En pilgrimsfärd. Följande dag företogs en länge påtänkt resa till Caen. Damerna hade åtskilliga ärenden i butikerna, grefven hade någrs affärer att uppgöra. De skulle alla fara til Caen, äta middag på hotellet och komme hem på aftonen. Catherine bad grefvinnar att få stanna hemma. Hon var ledsen och föga road af sällskap och blef mycket glad då hennes begäran beviljades. Nanine ock