Aftonbladet – 25 september 1867, sida 3

ar I närhet. Längre upp är landet har dock bäde por tatisen och en del af vårsäden blifvit betydligt skadade af frost. På några ställen har skörden redan börjat af fruktan för Fommande frostnätter. t; — Baptist-dop. Från Ådalen i Norrland iIskrifves den 15 dennes: För omkring 8 dagar sedan anlände till Styrnäs en baptist från Hudiksvallstrakten, f. båtsmannen Lind; sitt hufvudqvarter tog han hos fn en invid Loo sågverk boende arLetare vid namn Östlund. I fredags på aftonen anställde Lind en stor döpelseakt; ögonvittnen berätta derom följande: I en torparegård, belägen vid elfstranden å Frök bys egor, voro samlade 14 dopkandidater, 8 qvinliga och 6 manliga, mest arbetsfolk, drängar och pigor samt nägra äldre gummor och en bonde från Djuped. Sedan de hvar för sig inne i stugan för Lind bekänt sina synder — bland dessa var, säsom vanligt, dansen n — och betygat sin ånger samt förklarat sig nu hafva kommit till en botfärdig, troende sine , först en gemensam bön. Lind, som var iklädd n l ett par storstöflor och försedd med en stör eller . Istake i handen, gick derpå ut i eltvens vatten t j ända till midjan, nedsatte der staken, och brede I vid denna förrättades dopet på följande sätt: a j En och en gick ner i vattnet, karlarne i kalsonger och skjorta, qvinnorna i blotta hutyget och en lätt underkjortel; Lind, som gick den ankommande till mötes, tog denne i handen och yttrade: Tänk på Herran Jesum vid Jordans flod, band derpå en handduk omkring delinqventens (att man så må säga) lif; och hållande i handdukens hörn med den ena handen och fattande i lufven med den andra, samt efter att bafva uttalat: ?På din egen beksnnelse af din tro döper jag dig i Fadrens, m. m., neddoppade han dem baklängesunder vattenytan, hvarefter den-sålunda döpte upprestes och fördes i land samt fick gå in i stugan för att ömsa kläder. Man kan tänka, att vederbörande efter ett sådant kallbad icke voro sena att begifva sig in i stuguvärmen. Bland de döpta voro naturiigtvis egaren till den ,Jomnämnda torparstngan, skräddaren Frölander, 1 — hvilken likväl i anseende till sin sjuklighet I fick inne i stugan neddoppas i ett kar fyldt med ljumt vatten — samt tvenne hans döttrar, af hvilka den äldre konfirmerats sistiidne .vår och Iden yngre, ännu okonfirmerad, blott hunnit inträda i sitt fjortonde år. Sedan dopakten var I sålunda fulländad, samlades de nydöpta, tillika med Lind, åter los Östlund, der nattvard lärer utdelats, hvarefter sånger och. böner :fortsattes långt in på sena qvällen. Östlund tros våra utsedd till den nya församlingens prest. ——t—A Tr PPeccmn R tU ETF EF liden lördags afton var icke talrikt besökt, sannolikt emedan flerialetr afekademiens ledamöter ännu vistas på landet. Emellertid voro förbandlingarne ganska intressanta. Sedan, såsom vanligt, åtskilliga embetsskrifvelser blitvit föredragna, upplästes en till akademien insänd skrivelse frän häradshöfding P. Staeff. wösom ordförande i Förssa tingslsgs egodelmingsrätt. hvari anfördes av inom ett der beliotligt skifteslag, hade mark at betydligt omfång påträffars bestående af en jordmån, som, ehuru bestående af lera, befanns alldeles ofruktbar: orsaken dertill förmodades vara, att jordmånen var rikligt bemängd med aluns Då äfven denna mark måste mellun delegarne skiftas, vore det af vigt att få utrönt om och genom hvilka medel jordmånen kunde göras för växtodling tjenlig, — och var det för utröcande häraf eom jordprof blilvit till akademien insända. Akademien beslöt att dessa jordprof skulle till prof. Alex. Mäller öfverlempas för att på kemisk väg undersökar. Likaledes beslöts att en af mekanikus Carlsson i Stockholm invenierad sädestorkningsapparat skulle, i öfverensstämmelse med uppfinnarens begäran, blifva undersökt och om apparatens ändamälsenlighet yttrande framdeles afgifvas. Prof. Andersson anmälde huruledes, sedan rof. Fries utgifvit sitt stora verk om Sverges ätliga och gifiliga svampar, den ekonomiska nytten af de ätliga svamparne blifvit allt raera insedd: butu konsul W. Smitts arbete och den af houwom bekostade planschen, hvarå alla Sverges svampar blifvit framställda, hade befordrat kännedomen om det rika näringsmedel som berörda växter erbjödo, och siutligen att patriotiska sällekapet, för att ytterligare sprida denna kännedom, hade bekostat ett ai prof. Andersson utpifvet arbete r-rande Sverges svamparter, hvilket i 15,000 exemplar blifvit tryckt för att gratis utdelas genom hushållvingssällskapeus försorg. Derefter meddelade kr A. huru den i Finland inträffade missväxten och den deraf uppkomna nöden verksamt bidragit till förbrukning af svampar och lalvar såeom födoämnen. I afseende på svamparnes användningssätt, så vore det ganska enkelt. De behöfde endast, sedan de samlats, starkt förvällas, och när de kalluat saltas, samt i vanliga träkärl förvaras till vinterbehof. Med undantag af flugsvampen, voro snart sagdt alla svamparter oskadliga och ätliga, om de biott, som ofvan blifvit nämndåt, starkt förvälldes, Huru de skola användas meddelas i de ofvannämnda arbetena. Vidare 2 redogjorde hr Andersson för Jafvarnes tjenlighet säsom nödbrödeämnen, hura de dertill skulle användas, och erinrade slutligen derom, att lapparne, som ofta längre tidj!r sakna sädesmjöl, föda sig ganska godt me ! dels; den stärkelserika islandslafven, som ! förmald: till mjöl kokas jemte mjölk till en 8! Pp kraitig välling. ; Prot. A. Miller öfverlemnade en af agronomen Zeiterlua remitterad till granskning af föredraganden inom akademiens vetenskapsafdelning, D nesart, meddelades dem dopet. På stranden hölls. Landtbruksakademiens sammankomst förförfattad berättelse röran-Å4 de hvitbetessockertillverkningen vid Salzjör mände i preussiska Sachsen; der hr Z. en längre tia vistats. Denna berättelse blef a nr me 4 br 6, mr KR — tt AP MM MM — 4 Mm Aj ee direktör Åkerman. Vidare törevisade herr!2t Miller ett preparat afsedt att tjena till däm-d pandet af eldsvädor. Preparatet, som huf-09 vudsakligen bestod af svafvel och salpeter, vore särdeles ändamilsenligt att qväfval2t skorstenseld, och i usjlmänhet på sådana ställen der lutidrag kuade utesiäcg:8. Tyskland hade det med etor fördel blifvit användt. Slutligen erinrade br om att, emedan den svenska ökerjorden i allmänhet är fattig på kalk, äfven ofta i sådana trakter der åkern hvilade på kalklager, men kändt vore, att kalken såsom gödningsämne egde ett stort värde, så ansåg ot talaren önskvärat att akademien sökte ut. verka nedsättning i fraktafgisten för kalkde på statens jernvägar, — en åtgärd som akademiens direktör, grefve Mörner förmo dade skulle kunna åstadkommas, seden det visat sig att trafikstyrelsen beviljat fraktnedsättning för jern. Inatendenten Dannfelt meddelade ena intressant redogörelse för lefvande vigt, mjölks afkastning m. m. vid statens stamholländeätler derA rier, under året 1866. Stamholländeriernas anial utgjorde för närvarande 13. af hvilka