Aftonbladet – 19 september 1867, sida 3

gärder till dess hjelpande etc.? (så lyda orden i motionen), då man stödde denna förklaring på eget omdöme, likasom talaren, med all aktning för landstingen, ansåge det mindre passande, att ett landstings jordbrukare företoge sig att afkunna domslut öfver hela landets jordbrukare, som representerades af riksdagen. Talaren anhöll vidare att få fästa uppmärksamheten på den utgång detta ärende skulle få, om landstinget gillade motionen och till K. M:t afläte den skrifvelse deri föreslagits. Första frågan blefve då: kunde regeringen på grund af ett enda läng ansökan bifalla en allmän undersökning? Om regeringen äfven ville gå ett läns önskan till mötes i detta fall, kunde väl regeringen utan riksdagens hörande anslå erforderliga medel för en dylik undersökning? Friherren hade försigtigtvis sjelf anmärkt att ett dylikt hinder kunde uppstå. Med afseende härpå ville talaren erinra om hvilka betydliga summor en mängd ne.lsatta komitåer kostat, uppgående till 20 å 36,000 rår. En komite, sådan som den nu föreslagna, skulle blifva dyrbarare än någon an nan, då en utredning af ifrågavarande angelägenhet fordrade de mest vidtomfattande upplysningar och undersökningar, om man skulle gå till väga med den grundlighet motionären syntes åsyfta. Det vore en nödvändighet att bringa frågan till dess rätta forum. Om regeringen på eget bevåg beviljade den erforderliga summan, skulle följden blifva attden af riksdagen gjordes ansvarig härför, och med det nit motionären ådagalagt för det allmännas bästa, skulle han sannolikt sjelf bli den förste att ställa regeringen till svars för detta åtgörande. Motionären hade yttrat, att landstingets verksamhet vore inskränkt till småsaker. Detta vore ett fullkomligt misstag; ty det funnes ingen angelägenhet, hur vigtig eller ringa som helst, som rörde länet, hvilken ej kunde blifva föremål för tingets behandling, blott motionen derom inkomme i riktig form. Om friherren föreslagit en undersökning rörande jordbruksnäringens ställning inom länet, hade ärendet ej öfverskridit tingets befogenhet, och det hade stått tinget fritt att, sedan undersökningen blifvit verkställd, ingå till K. M:t med en skrifvelse i ämnet, äfvensom att till öfriga landsting aflåta skrifvelser om hvad landstinget gjort och det resultat som vunnits genom en dylik undersökning. Om så skett, skulle möjligen flera landsting funnit sig föranlåtna att vidtaga sammma åtgöranden, i hvilket fall regeringen utan tvifvel fästat afseende äå deras önskningar. Och om regeringen icke gjorde detta, egde landstingen sina representanter vid rikedagen. Talaren beklagade, att friherren, som så varmt nitälskade för landets väl, vid sin motions framläggande just valt den enda väg som fanns, hvilken ej ledde till målet. Grefven anmärkte vidkre, att han lika varmt som någon älskade kommunalinstitutionerna och bevarandet af deras rätt. . Han var-den äldste; nu lefvande representant, som först väckt motion om landstings införande, och man hade då tänkt sig, att deras verksamhet skulle blifva den att utsofra och handlägga för länen och kommunerna vigtiga angelägenheter, men åt riksdagen öfverlemna den allmänna vården om landet; antys dande talaren slutligen, hvarthän det skulle leda om: landstingen öfverskredo sin befogenhet och ingrepo i representationens verksamhet. Frih. Klinckowström replikerade grefve af Ugglas, sägande sig vilja ösa litet vatten på den vådeld refven antändt genom att framhålla de stora ostnader, hvartill en dylik undersökning skull: föranleda. Kalmar läns landsting hade låtit verkställa en sådan undersökning, som kostat flere tusen riksdaler. utan att länet ryggat tillbaka för dessa uppoffringar; så maktpåliggande hade man ansett denna angelägenhet vara. Talaren kände grefve af Ugglas stora patriotiska verksamhet och nit, men i detta fall liknade han Saturnus, som uppåt sina egna barn, då han sökte leda landstioget på villospår i afseende på dess rätt. Det funnes knappast någon för ett län vigtig fråga, som icke mer eller mindre berörde hela landet. Skulle man för hvarje sådan angelägenhet säga: vi töras icke behandla den och den frågan. Det vore ej värdigt att på smygvägar söka komma fram med hvad man önskade, och svensken hade varit van att fritt och öppet frambära sina bekymmer till konungen. Vi hafva härofvan endast ofullständigt antydt den riktning i hvilken debatten fördes. Deri deltogo åtskilliga andra talare, af hvilka grefve Wirsen understödde frih. Klinckowström men hr Ieberg den åsigt, som uttalats af grefve af Ugglas. Efter slutad diskussion voterades mellan bifall till utskottets hemställan, att frih. Klinckowströms motion ej måtte till.någon åtgärd föranleda, och återremiss, då den förra meningen segrade med 21 röster mot 18. Utan diskussion, biföllos utskottets för helsovård och undervisning hemställanden, om beviljande af 3400 rdr äfven för detta år åt Norrtelje asarett, samt om bestämmandet af sjukvårdsafgiften vid Östhammars lasarett äfvensom dess rätt Att. brandförsäkra till sjukhuset hörande byggnader. Utskottets för allmänna hushållningen tillstyrkande af frih. Klinckowströms motioner dels om tillsättande af en komitå för utarbetande af förslag till reglemente för bolag af landtbrukare, afseende föryttrande af deras produkter ock upp. köp af deras lifsförnödenheter m. m, dels om inrättande af jordbruksbanker, godkändes. Likaledes gillades utskottets afstyrkande utlåtande dels af frih. Klinckowströms motion om underdånig skrifvelse till K. M:t om sådana åtgärders vidtagande, så att allmänna hypoteksbanken måtte blifva i tillfälle att utlemna af hypoteksföreningarne beviljade lån, dels af hr Frölings motion om en undersökning rörande den fria tullagstiftningens verkningar på produktion och konsumtion. Sistnämnde motionärs förslag till förändrad författning för tjenstehjonsbetygs utgifvande samt hr Ericssons motion om ändring 1 författningen rörande förmyndares skyldighet att ärlioh uppgöra förmyndareräkningar, blefvo, i enighet med utskottets för allmänna ordningen och säkerheten hemställan, afslagna. I enlighet med en af hr Paijkull väckt motion om bildande af bolag till försäkring af kreatur, beslöt landstinget, på hemställan af hr Odelberg, att förslag till reglor för ett sådant bolag skulle uppgöras och tryckas samt för detta ändamål 100 rdr anslås. Utskottets för helsovård och undervisning tillstyrkande utlåtande rörande kurhussmedlens användande och fördelning, meddelande af decharge åt komiterade i kurhusdirektionen för 1866, och åt direktionen för Norrtelje lasarett, kurhus afgiftens bestämmande för nästa år till 25 öre hvarje mantalsskrifven person, bifölls. Vidare beslöts, på grund af en utaf hr Silfverstolpe väckt motion att nedsätta en komitå för sppgörande af plan och kostnadsförslag till en sköla för umdervisning i binäringar och hus. slöjd. Slutligen afslogs efter någon diskussion samt votering, med röster mot. 15, en af K. M:ts befallningshafvande i Stockholms län gjord framställning om tillsammans 1200 rdrs arslag ill en ytterligare folkskolinspektör inom länet. Mot denna utgång af saken reserverade sig flere andstingsmän. vs Landstinget fortsatte i dag kl. 11 f. m. sina sfverläggningar, för hvilka vi i morgon skola edogöra, då vi äfven återkomma till ett par af le här ofvan omnämnda frågors behandling. Landstinoen