Aftonbladet – 19 september 1867, sida 3

ken folkviljan är landets högsta lag, och jag ber er att icke lemna denna röst ohörd General Sheridan har troget och insigts fullt sökt uppfylla sina pligter. Hans af eättande skall betraktas säsom ett försök at krioggå kongressens lagar. Södern, som uppbjudit alla sina krafter för att störta re geringen och nu endast tages till räds, skal deri se en triumf. Tron att den verkstäl lande makten är på dess sida skall upp muntra den till ny opposition. Militäriska. finansiella och framförallt patriotiska skäl tala för återkallandet af denna order.? På denna öppna förklaring svarade pre eidenten i ett bref, der han säger sig omöj ligt kunna finna några, vare sig finansiella, politiska eller militära skäl som talade emo: orderns verkställande. På Grants genmärk ning at. i Förenta Staterna folkets vilja vore landets lag svarade han, att konstitutionen vore det lagliga uttrycket för denna vilja, och han skulle hålla orubbligt fast dervid, 0. 8. Vv. Förhållandet emellan Grant och presidenten har efter denna brefvexling biifvit kyligt. isynnerhet gedan tvist emellan dem uppstått om gränserna för öfverbefälhafvarens makt, hvilka Johnsoo är benägen att inskränka för att utöfva ett mera omedelbart inflytande på armån än presidenten hittills egt. Enligt de senast ingångna underrättelserna skall denna kopetenstvist nu antagit allvarsamma dimensioner. MEXIKO. Underrättelsen att förrädaren general Loez ännu befinner sig ilifyvet, trots den noga detaljerade skildringen af förloppet vid hans mördande, har snart efcewbljts af en annan, hveri det påstås att han ej varit någon förrädare alls, Påståendet göres af honom sjelt i ett bref till Mexikos officiella tidning, hvari han förklarar att alla berättelserna om hans förmenta dåd äro nedriga dikter, och som bevis derpå anför att han sjelf blifvitjemte de öfriga kejserliga officerarne tillfånga:sgen vid Queretaros öfverrumpling och ännu sutte ängen derstädes. Mexikanska tidningar meddela officiella nandlingar, enligt hvilka antalet af de republikanare, som i följd af dekretet af den 5 Oktober 1865 blifvit skjutna, skall ha PR ått till ej mindre än 9244 personer. and öfriga dokumenter, som kommit i lagen rörande det mexikanska kejsardömet; ir äfven ett bref från kejsarens handsekreerare Eloin, dat. Briässel den 17 Sept. 1866, och hvaraf det ej otydligt framgår utt den furstlige äfventyraren umgåtts med planer att sedan utgigterna till bibehållan let af. den mexikanska kejsartronen förpleknat möjligen komma i besittning af den jsterrikiska efter brodren Frans Josef, som brefvet skildras som högst impopulär och vars tvungna abdikation i följd detaf ej tydligt framhålles.