Aftonbladet – 16 september 1867, sida 2

män af godt utseende. Raden afslöts af en ung reslig man, med ett öppet, frimodigt, intelligent utseende, en ståtlig typ för ortens i allmänhet vackra befolkning. Rättens förhandlingar skulle börja kl. 9 f. m. i tisdags och det nyssoämnda målet rörande renstölden skulle först företagas. Målet hade, oaktadt den tilltalade genast bekänt, måst uppskjutas från föregående ting derföre att inga målsegande hade infannit sig. Det kan gifva en föreställning om de afstånd med hvilka man i dessa trakter har att göra, att den tilltalade nu måste forslas omkring 26 mil för att inställas vid tinget och återföras i häktet, samtatt en fjerdingsman behöft fjorton dagar för att uppsöka målsegarne, och dervid måst begifva sig tjugo mil inom norska gränsen innan de anträffades. De hade nu meddelat fullmakt å garen i målet, och som den tilltalade vidhöll sin bekännelse, afkunnade rätten efier en kort öfverläggning utslag, som lydde på tre och ett halft års straffarbete oc sju års förlust af medborgerligt förtroende. Det brott han begått var, att han ?märkt till sig?, såsom det i Lappmarken kallas, fem stycken renar, bland annat en från sin husbonde. Det var icke utan att man bland åhörarne förnam en och annan sammanställning mellan detta mål och det som snart skulle förekomma till handläggning, samt åtskilliga betraktelser öfver huru det går ?de små och de stora? Härefter företogs nu målet rörande tim: merstölden från Djupskol-åvan. En kort stund innan det påropades anlände länets styresman, landshöfding Almqvist, som begifvit sig från Umeå enkom för att öfvervara förhandlingårne. Såsom åklagare fungerade kronolänsman Norn, en ännu helt ung man, och såsom ombud för justitiekanslern anmälde sig registratorn, v. Käradshöfding Gahn. Man såg dessutom vid tinget tillstädes jägmästaren i orten, hr Hedström, m. fl. medlemmar af jägeristaten, bland hvilka äfven angifvaren, öfverjägaren Holmblad. Hr Holmbled hade i sin rapport om stölden angifvit en af Baggböle sägverksegares flottningschefer, f. d. korporalen Ström, såsom den der på hvars föranstaltande? den blifvit föröfvad. Ström, som redan någon stund varit synlig på backen utanför tingshuset, framträdde vid målets påropande inför dombordet. Ström är en reslig, starkt bygd man, skulderbred och något fetlagd. Det solbrända ansigtet omslutes af ett långt kindskägg, skuret efter det engelska modet ( Rn mm a nr or Bom med sjelfva hakan rakad. Håret bär han kortklippt. Domarens första fråga rörde sättet huru det ifrågavarande timret blifvit beslagtaget, med anledning hvaraf upplystes, att detsamma blifvit under daga:ne från den 3 till den 8 nästlidne Juli ?Pinrodt? från Uman il:? Djupskol-afvan och dervid försedt med beslagsmärke. De båda slussarne hade derefter blifvit förbommade, den ena medelst en stock, som lades tvärs för slussen, den andra med en stäng, försedd i ändarne med vidjor, hvilka fästades å kilar, inslagna mellan stenarne i bron. Åklsgaren uppgaf vidare, på särskilda frågor af domaren, att det var natten mellan den 11 och 12 Juli, som stölden begicks, och att samtidigt icke något annat timmer fanns i elfven, emedan flottningen af det i elfven befintliga, sågverksegarne tillhöriga timret redan klockan 6 eftermiddagen den 11:te varit nedfördt till den nedanför Lycksele belägna Hällforsen. Domaren: Hvilken anledning har åklagaren att anse att Ström verksamt bidragit till timrets utsläppning? Åklagaren : Hvem skulle eljest hafva gjort det? Dom.: Har han dervid bjelpt eller rådt? Akl.: Han uppehöll sig vid tillfället hos kard. makaren Marksin, hvars gård är belägen invid Djupskol-afvan, och var åtskilliga gånger under natten ute på bron. Dom.: Vid hvilken tid på natten började utsläppningen ? Akl.: Klockan elfva. Dom.: Var Ström ute då? Akl.: Ja. Dom.: Skulle han ha legt dem, som verkställde utsläppningen ? Åkl.: Enligt angifvelsen skall han ha uppmanat dem dertill. Dom.: Hvart tog timret sedan vägen. Åkl.; Det sammanblandades med det öfriga timmen, som flottades och fördes med detned åt elfven. Dom.: Hade Ström sig bekant att timret var beslagtaget och inbommadt? Akl.: Ja. Domaren vände sig härefter till Ström, som fick aflemna sitt prestbetyg och uppgifva sina lefnadsomständigheter. Man erfor dervid att han, som i prestbetyget benämnes verksgbetjenten, s. k. flottehefen?, är född den 16 Maj 1825, och son af en arbetare stadd i ytterst fattiga omständigheter, hvilken afled 2 månader innan Ström föddes. Modren lefver ännu och vistas hos sonen på det hemman denne i sin egenskap af Baggböleverkens flottchef bebor och brukar. Han hade i ungdomen tagit tjenst vid Westerbottens fältjägarekår, der han 1851 befordrats till korporal. Hans betyg säväl från korporalskolan som öfver tagen underoffi-. cersexamen voro särdeles utmärkta och afskedsbetyget från kåren, af 1855, vitsordak de att han Putmärkt väl sig förhållit?. Ström är gift och har sju barn. Han har en gång i Umeå varit tilltalad för slagsmål och polisbetjents öfverfallande, för hvilka förseelser han, enligt egen uppgift, fälldes Ptill obetydliga böter, som han naturligtvis betalade?. . Något sednare under förhandlingarne inlemnade åklagaren ett af borgmästaren i Umeå utfärdadt intyg rörande lenna slagsmålsaffär, deraf framgick den ganska anmärkningsvärda omständigheten, att tre af Ström under rättegången äberopade vittnen flere gånger varit inför rådhusrätten i Umeå för brott tilltalade och blifvit med anledning af deras vittnesberättelser hänvisade till presterskapet för att förhöras och varnas för mened. De vidhöllo emellertid sina afgifna berättelser, hvaremot ett fjerde af Ström åberopadt vittne, som till en början intygat att Ström icke knuffat dem, med hvilka han varit i delo, likväl sedan det blifvit ?på det mest allvarsamma sätt varnadt för edens missbruk och tillhållet att tala sanning?, ändrat sin berättelse derhän, att vittnet icke varseblifvit att Ström knuffat någon, men att sådant möjligen kunde ha egt rum. Genom utsago af i vissa afseenden åtta, i andra afseenden fem vittnen, blef likväl AA 0 Mm Hm Am Fm I HA mn MM AD Mm ne D