Aftonbladet – 13 september 1867, sida 3

jmyndarne en skrift, hvari ?den storå skuldens beskaffenhet och ursprung klarligen visades?. Denna skrift är af så märkligt innehåll, att vi för den anse oss böra fullständigare redogöra; deri anföres: att baron Bromans ordinarie inkomster i löner och fördelar af embetsförrättningar samt af öfverheten gifna presenter m. m. mänga gånger hade öfverstigit hvad till hans hushålls och stats årliga underhåll samt till grefvinnans och barnens försörjande, ehuru ansenligt allt detta ock vore, kunnat uppgå; att enkegrefvinnans gjorda anspråk på boskilnad vore desto mer berättigadt, enär hon till den stora gälden icke varit vållande; att baron Broman hade anförtrott och låtit penningar innestå hos andra personer till mer än halfannan million daler kopparmynt, så länge och intilldess slutligen fordringarne antiogen blifvit osäkra, eller ock genom preskription blifvit värdelösa, och hade många andra låntagare hos honom under tiden blifvit oförmögna att sina lån äterbetala. Om åter dessa hans fordringar i rätt tid indrifvits, så skulle hans egen skuld ansenligen förminskats, hvilken deremot tillväxt genom de höga intressen, gom han nödgats betala; vicare hade han i ?de grannlaga och vidlyftiga penningrörelser, hvaruti han varit inblandad, mest litat på sitt minne, och iogen bok, räkning eller annan tillförlitlig anteckning fört, hbvarken öfver utgifter eller inkomster, fordringar eller gäld?; om den oreda, hvari boet befanns, och om den stora skulden hade enkan ingen vetskap förr än efter mannens död haft, — och den enda ledningen för statens upprättande hade be-: stått uti de reverser, som anträffats i den aflidnes gömmor, i andra personers berättelser och i borgenärernas egna uppgifter; han hade dessutom fått infria stors proprieborgensförbindelser samt utgifna, med protest återkomna vexlar, för hvilka han ingen valuta bekommit; likaledes hade han utlemna: bankoassignationer och löpande reverser, som han antingen till någon del eller till fullo sedermera betalt, men icke dess mindre i borgenärernas händer qvarlemnat; likaledes hade han betalt höga intressen på upplånta medel, gifvit förskrifningar på högre belopp än han bekommit, utfärdat på samma summa flera löpande förskrifningar, Bom lemnats till särskilda personer att belånar, men icke af alla fått valuta, deponerst benkoassignationer såsom säkerhet till personer, som innehaft löpande sedlar, hvilka sedermera presenterats af andra personer än den, som uppvisat assignationerna, hvilket låtit sig göra, enär han icke å sedlarne antecknat hypoteket; derjemte hade han lånat upp penningar mot ypotek af intecknade reverser å högre belöpp, men icke för de sednare tagit qvitto, hvarigenom dessa, men icke de egentliga låneförbindelserna gjorts gällande; åtskilliga personer, som mot högt arvode och kontraförbindelser hade lemnat honom reverser, som han till lägre belopp belåvat, hade sedan inlöst dessa för det lägre beloppet, men uttagit det högre hos honom, och, såsom ofta skett, ej återställt kontraförbindelserna, men nu anmält dem i sterbhuset. Några dylika svek hade blifvit upptäckta, och flera sådana skulle kunna upptäckas, fastän de nu lågo i mörker, om hofrätten förelade de misstänkta borgenärerna att med laga skäl och edfästning bestyrka sina fordringar?. Det var således uppenbart att baron Broman genom sin värdslösa penning-handel och rörelse enskyldt vållat boets obestånd?:; enkan hade ingen del deri, och hade icke ens underskrifvit någon af honom utgifven ekuldförbindelse. . Förmyndaren yrkade derför, att det af enkan sökta benificium cessionis bonorum måtte henne och arfvingarne beviljas äfvensom boskilnad, och barnen tillerkännas såsom arf efter modren hennes fördel och giftorätt i boet; likaledes att barnen måtte komma i åtnjutande af vederlag för enkanps i boet införda, men af mannen i litstiden försålda ärfda fastighetsandelar uti Sundby sätesgård och gods med flera, samt derjemte få behålla enkans illata och den henne enskildt tillhöriga lösegendom, uppskattad till 216,954 daler kopparmynt, bestående i juveler, nipper och andra lösören, som grefvinnan dels a! föräldrarne, då bon vistades hemma, erhållit, dels under förlofningen med baronen bekommit af korung Fredrik, och dels längre fram af konung Adolf Fredrik och hans Porn Särekildt yrkade förmyndaren att de barnen tillhöriga persedlar och penningar, hvilka fadren pantsatt eller uttagit ur deras cassetter, måtte dem godigöras och återställas, deribland en af fadren i lifstiden till sonen skänkt juvelring, värd 12,000 daler kopparmynt, en till dottern skänkt Tintureiapeter af blått ostindiskt siden med målningar, värd 1500 daler kopparmynt, åtskilliga i rikets ständers bank: pantsatta, med barnens namn märkta silfverpjeser, utgörande faddergåfvor af konung Fredrik. Slutligen yrkade förmyndaren att af boet utbekomma godtgörelse för åtskilliga i barnens namn i banken 1749-och 1750 insatta medel, enligt! lånebankosedlar, gällande en å daler Caroliner 273: 25 öre, en å courant daler silfyermynt 243:-26, en dito å rdr specie 273, hvilka medel fadren ur barnens cassetterj attagit och användt. då