Aftonbladet – 12 september 1867, sida 3

ijoch glad kör begärdes om igen, likasom en barcarolle af mycket poetisk verkan. Tre stycken begärdes da capo och två gånger, -Ikören och dess skicklige anförare blefvo a licropade efter konserten.? 1 Om Blekingsflickorna yttras dersammae städes: -) På samma representation på Gymnase sågo vi få mellan två nya pjeser den svenska sångqvartetten J applåderas, hvilken vi några dagar förut hade den turen att få,höra i ett litet samqväm af vänner och konfratres. Den skall icke bli den minst älskvärda eller den minst originella af 1867 års musikaliska öfverraskniovgar. De fyra systrarne Grönberg — Frida, Nanni, Demine och Ingelbörg, så heta de — bära dalknullornas pittoreska drägt. Den hvita hufva, som omsluter ansigtet, påminIner om den qvinliga hufvudbonaden i de lombardiska byarne, men de långa hårflätor, som falla ned och förena sig på bröstet, tillhöra väl , I det sydliga koketteriet; ett vid kanterna guldbroI deradt hfaf svart sammet aftecknar brösstommens ij konturer; kjortlarne äro brokiga och det hela mycket behagligt. De fyra systrarnes utseende lär hyggligt och äkta skandinaviskt; deras sätt är blygsamt, ledigt och nawrligt. Det är ej lätt att i uppsöka fyra af våra bondflickor med ett så godt utseende! Det är redan ett nöje att se dem grupi pera sig och taga hvarandra i hand, då de skola ÅA börja sjunga. Detta slags sångqvartetter, hvilxa JEro någonting nytt för Frankrike, äro mycket kända, mycket populära till och med i de nordliga trakterna, i England och de skandinaviska länderna så väl som i Tyskland I England kallas de glee. Det finns ingen by så obetydlig, att Iman icke sjunger körer der vid orgel eller utan ackorapagnement; det är den protestantiska koralen, som sålunda spridt smaken för musik ide anspråkslösaste kretsar. Na väl! denna sångqvartett är på visst sätt blomman af folkkoralen : solisterna äro sällsynta i byn, men hvad som lättare kan fås ihop och vanligen ersätter kören är fyra röster, valda bland de bästa och framför allt vana att sjunga broderligen tillsammans. I stället för att bli uteslutande melodiska såsom i de södra länderna arrangeras folksångerna genast i stämmor antingen för hel kör eller för fyra röster. Qvartetten är vanligen helt och hållet manlig eller qvinlig; i förra fallet finns det en hög tenor, som sjunger nästan allt i hufvudröst. I det sednare fallet finnas vackra låga fruntimmerröster, som låta fylligare än många italienska tenorini. Nåväl! systrarne Grönberg äro helt enkelt bysångerskor, som ha öfvat sig litet mera än de öfriga och, sedan de haft framgång i sin egen hemort, kommo på den idn att låta applådera sig i Stockholm. Derifrån begåfvo de sig till Kjöbenhavn, derefter utsträckte de färden ända till Hannover; en gynsam vind förde dem till Aachen. Der hörde de talas om verldsutställningen i Paris, och naivt och hurtigt reste de dit, utan att förstå ett enda franskt ord, förlitande sig på sin goda stjerna. De gjorde rätt: alla som hört dem, ha förespått dem framgång. Förl min del skall jag säga er öppet, att deras musik . har mera öfverraskat och intresserat mig än Upsalastudenternags, hvilken mera närmar sig den officiella musikens gemensamma vilkor. Här är nationalaccenten ännu märkbarare, emedan den är mera naiv, mera direkt hemtad ur folkinspiratioven. Den sång, som de för oss uppgåfvo såsom den äldsta blef just den mest omtyckta. De ha sjungit folkvisor, religiösa sånger och byviser. Harmonierna äro vackra och originella; rytmerna ofta besynnerliga; hvilket ingifver oss något tvifvel om den absoluta okunnighet i musik, som de svenska systrarne förebära. De skola, säga de, ha funnit dessa melodier i sin by och sjelfva af instinkt arrangerat dem i harmoni. I hvad fall som helst, om de också icke förstå musik, äro de dock från ett land, der man både förstår och älskar den. Huru många, jag vill icke säga år, utan generationer, skulle det icke behöfvas för att göra folket i Frankrike till musikidkare! Man arbetar der med orpheon (ett instrument), men det erfordras tidens medverkan, för att denna så nya och ännu så konstgjorda smak skall ingå i sederna och blodet. I Tyskland behöfdes det mer än ett århundrade efter Luther för att uppnå detta vackra resultat, och italienarne ha trots sin bekymmerslöshet och de musikaliska studiernas ömkliga tillstånd hos dem ännu svårt att glömma bort detta anlag. Det skall gå derhän för dem, varen vissa derpå, dertill finnas mänga förebud, likasom det utan tvifvel skall lyckas andra nationer att innerligt tillegna sig denna lyckliga och sympatiska gåfva. EE — 1867 års landstingsmän. Med Positidningen följde i går afton en förteckning på de för 1867 valda landstingsmän. Antalet valda — rörande några få är utgången ännu ej känd eller valet öfverklagadt — utgör 1056 för alla län. Vi meddela här namnen på de närmast bufvudstaden liggande länen: Stockholms län: Borgmästaren C. W. Bahrman. Häradshöfdingen F. G. Isberg. Grosshandlaren K. Låstbom. Postmästaren M. Lindstedt. Notarien C. E. Ljungberg. Postmästaren J. Barg. Lsndtbrukaren C. A. Waler. Landtbrukaren J. Lurdin. Majoren grefve A. E. Wirsen. Possessionaten J. A. Zetterberg. Öfversten frib. R. M. Klinckowström. Landtbrukaren C. A. Frödiog. Fjerdingsmannen Johan Erik Eriksson i Närtunaby. Häradsskrifvaren N. A. Ödman. Friherre Erik Eriksson Boije. Expeditions-kronofogden L. Öhlin. Kammarherren C. 8. Paijkull. F. d. öfversten grefve L. af Ugglas. Ledamoten af riksdagens andra kammare Per Persson i Barkö. Hemmansegaren Per Ersason i Däcksta. — Säteriegaren J. C. Törnqvist. Bruksegaren Aug. Micbaölsson. F. riksdagstullmäktigen Gustaf Larsson i Rönsbobl. Hemmansegaren Carl Gustaf Jansson i Sylta. Possessionaten G. Silfverstolpe. Häradsdomaren Anders Andersson i Harg ). Hemmausegaren Jan Erik Davidsson i Senneby. Rusthällarea C. O. Wall. Prosten 5. B. PontÅn. Nämndemannen Jan Gustaf 00 0 tt FY fa FR fr RF RR KR kt RR BR AR KR KA a ef HH g Jansson i Hammarö. Fabrikören Per Wik-ä ström. Kammarherren frih. F. T. Leuhusen. Ledamoten af riksdagens första kamla mare frih. A. Cederström. Öfverstekammar-n jurkaren frih. K. Bonde. Londtbrukaren)b C. F. Hallström. Landtbrukaren O. Trotz.f. Kongl. sekreteraren A. Odelberg. Godsega-lh ren F. A. Bahrman. Häradshöfdingen C.ln A. Rönqvist. Rektorn P. A. Siljeström. Kommendörkaptenen C. J. Hjerta. b 41. ir Upsala län: a Professorn 8. Ribbing. Proessorn C. B.lY Mesterton. Handlanden J. M. Schram. Bok-X ryckaren J. Sundvallson. Handlanden W.2E Ulander. Borgmästsren M. V. Frick, Landt-!! yrukarev J. Malmström. Bruksegaren J.F.!! Björkman. Statsridet grefve B. v, Platen. Professorn dr H. G. Lindgren NS i mn AM år Inspektoren