Aftonbladet – 4 september 1867, sida 3

NM MER Causerler från Wien. Den 27 Augusti. Att studera Wien-teatrarne under rötmånaden är detsamma som att stekas vid sakta deld. Den som icke har en brinnande kärTlek för den dramatiska konsten, till motvigt Å mot den yttre hettan, gör derför bäst i att fly till en källarvåning och äta glace; men den som har mod att hvarje qväll genomgå ett tre timmars ångbad, den följer oss till teatersalongerna. N Låt oss nu gå den rätta vägen, nedifrån och uppåt. Vi börja med förstadsscenerna för att sluta med Burgteatern, och komma så gradvis från de första försökens tiljor till den scen der mästerskapet har sin plats. Se här Firsts teater i Pratern. Från raderna och parketten skåda blott leende ansigten mot scenen. Det är en anspråkslös publik, lika full af öfverseende som af godt humör. En bullrande orkester spelar ouvertyren och ridån går upp. Taflor ur Wien-lifvet. se der hvad ni får se. Ån en Posse me sång, än en Schwank med musik och dans. Der älskar en perukmakargesäll och sjunger kupletter om wienarens glada lif; der klagar en öfvergifven tärna sitt bit:ra öde och ropar ve öfver de trolösa männerna; men innan ridån går ned dansår hon polka med en annan. varje qväll alltid samma historia om kärlekens tröjder och sorger; det är blott de handlande personerna som byta om namn osh karakter. Betecknande är att förstadsdramaturgerna oftare förherrliga troheten än skämta med otroheten, och nästan aldrig får man se en bedragen äkta man framställd som ett sjelfskrifvet offer för åtlöjet. Denna genre af parisersmak har här änou icke vunnit inträde. Cancan är deremot fullkomligt hemmastadd i Wien. Sitt ner här framför Varietås-teatern i Hietzing, och ni skall få se ett dussin täcka dansöser göra cancan-språng som om de vore infödda parisiskor. En förstadsteater utan cancandansöser skulle stå öde och tom. De goda Wienboarne ha låtit sig helt och hållet bedåras af den parisiska dansen, och det är icke allenast ungherrarne som ropa bravo, när en dansande dam med tåspetsen pekar på ljuskronan i salongen, utan äfven qvinnor och barn skrika högt af förtjusning. Teater an der Wien har nästan uteslutande egoat sina krafter att införa den franska smaken. De feerier som lyckas i Paris uppsättas här med stor prakt och publiken strömmar i massa att beskåda herrligheten. Utan att vara pedant måste man dock beklaga att folkteatrarne öfverallt börja spekulera med dessa ferier som förfäa publiken. Se bär till prof en scen: En prins älskar en kungadotter och hans kärlek beskyddas af en god f6. Men prinsen har en rival, som gynnas af en ond fe. Kungadottern spatserar i en trädgård och mötes af prinsen, som förklarar sin ömma låga och går att bryta en ros åt den älskade. Men då kommer den onda t6n och sträcker ut sitt trollspö mot den lycklige älskaren, och då han återvänder för att böja knä, förvandlas han plötsligt från en elegant riddare till en man — som står färdig att gå och lägga sig. Prinsessan känner sin blygsamhet sårad och flyr, men publiken sitter qvar och . applåderar åt älskaren i den lätta drägten. : Glänsande dekorationer och praktfulla ko. stymer blända ögat. MHärskaror af unga li qvinnor med blottade former och utmanande : blickar tala till sinnligheten och göra ingen hemlighet af att det är deras mening: Pa-: jazzer och clowns stupa sina kullerbyttor öfver scenen och göra grimacer åt publiken. Till slut spraka fyrverkeripjeser, och de. da: ; mer som nyss dansade cancan sväfva mnuli som englar i molnen, belysta af bengaliska : eldar. Se der programmet för hvarje fteri-4 es! 1 7 f J i ( Bredvid oss sitter en gammal afskedad militär, och om Hi vill lyssna till den språksamme gubben, så kan ni få höra historien om. ett spektakel som för mänga år sedan i egde fum på denna teater. ?Det var då Jenny Lind kom för attuppträda i Wien. Man hade valt Teater an der f Wien till skådeplats, troligen derför att dens rymmer tre tusen åskådare. Mången biljett f betalades med ett hundra gulden, men jagf fick en för tjugo, högt upp på femte raden. t När spektakeldagen kom mutade jag teater-t vakten och intog min plats redan klockan t ett på middagen. Flera gjorde som jag, g men icke alla bade varit så-kloka att äå tagit ett ljus och en bok med sig. d Andtiigen blef klockan sju och spektak-s let började. Det var Fältlägret i Schlesien. s Scenen här är en af de största i veden. men aldrig hade jag trott ? nr . en hel arm ade få Tun der. 41era bataljoner fotfolk, 1 f T L , .sOD kavalleri och en afdelning ar-1 tilleri med flera kanoner upptogo fonden. e Men fastän militär glömde jag snart hela lt lägret för att höra på aftonens hjeltinna... I Herre, er landsmaninna var bestämdt mer ö än menniska!? 1 Den entusiastiske gubben darrar af för. t tjusning vid blotta minnet af hvad han ent gång hört. 8