Aftonbladet – 31 augusti 1867, sida 2

ker på att göra om hvad händelserna sistlidet år ha skapat. Men de vilja icke heller tillåta, att Mainlinien öfverskrides, att en ärelystnad utan all måtta undanrödjer alla vilkoren för staternas jemnvigt i mellersta Europa, hotar deras intressen på det allvarsammaste och förminskar deras inflytande på de allmänna politiska angelägenheterna. Österrike, Frankrike och Englafd, till hvilka sannolikt äfven andra makter skola sluta sig, förena sig helt naturligt om en politik, som i all korthet kan uttryckas sålunda: aktning för traktaten i Paris och aktning för traktaten i Prag, hvarken mer eller mindre. Denna politik går icke ut på anfail eller eröfring, den innehåller inga konseqvenser, öfver hvilka Preussen och Ryssland kunna känna sig oroade och beklaga sig, förutsatt att de båda, hvilket vi hoppas, ha för afsigt att ärligt uppfylla de öfverenskommelser, som de ha undertecknat. Om det anförda programmet betraktes på detta sätt, kan det säledes bidraga att befästa freden, då det gör ett krig betänkligt för de äregiriga makter, som kunde fiona sig frestade att bjuda faran trots.?