Aftonbladet – 29 augusti 1867, sida 2

— Kongl. operan. Trollflöjten, Mozarts odödliga skapelse, uppfördes i går afton och beredde såeom alltid ät den store mästarens beundrare en sällspord njutning, äfven fest detta verk, som utmärkt i alla partier, fordrar äfven ett i allo utmärkt återgifvande, icke oatbrutet framstod i hela sin skönhet. Hr Labatt uppträdde ånyo som Tamino och det är glädjande att se de betydande framsteg han gör, både i hållning och spel. Likväl böra vi ej underlåta att varna honom ånyo mot den ofta återkommande benägenheten att forcera en röst, som i sig sjelf är tillräckligt stark, som förlorar i mjukhet och behag hvad den möjligen vinner i kraft, och sålunda icke kan iföredraget inlägga den finare nyancering, som Jikväl ger åt detsamma sin bästa betydelse och som hr Labått med en jemnare fördelning af sina moyenger säkert äfven tillegnar sig. — Fru Stenhammar återgaf ädelt och vackert Paminas parti; hrr Behrens, Arlberg, Sandström, Lundberg och Ohlson voro ella vid god stämning; fru Strandberg elektriserar alltid såsom Papagena och fröken Jacobson framställde Nattens drottning på ett ganska utmärkt sätt. Hennes klangfulla röst gjorde sig förträfflig gällande och de synnerligen svåra arierna sjöngos med en energi och omsorg, vittnande om prisvärda studier. — Bland Nattens tärnor hade man nöjet att få se och höra fröken Memsen; men hvarför i Geniernas betydelseMM mme ms OR STSEROGREETKESEDSVSRSE SRS