Aftonbladet – 28 augusti 1867, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Från Berlin skrifves den 23 dennes til Weser. Zeitung: Huru allvarsamt den fran ska regeringen är betänkt på att, om så be höfves, samla hela sin militära styrka til ett väldigt slag, derpå får man ny bekräf telse af de sednaste underrättelserna frår Algier, hvilka måste undanrödja alla tvif. vel i detta afseende. Från slutet af sistl Mars och början af April har man, enlig öfverensstämmande och fullkomligt tro värdiga berättelser, hvarje söndag inöfva alla vapenföra europeer, på det att de fran ska och infödda trupper, som ligga i gar. nison i Algier, utan fara må kunna dragas derifrån och användas på andra håll. I bör jan af innevarande år utgjordes koloniens vågot ökade fredsstyrka af 63,200 man, a! hvilka minst 40,000 eller 50,000 efter de vidtagna åtgärderna äro disponibla. I för. ening med garnisoren i Rom på 14,600 man, hvilken hemkallades i fjol, den mexi kanska expeditionskåren på 25,000 mar och de lediga garnisonerna i det stora an. tal fästningar och befästade platser, som nedlades genom ett kejserligt dekret i sistl. Juni månad, skall franska regeringen således kunna förfoga öfver minst 100,000 till 120.000 man mer än förut, till en offensiv rörelse. När härtill läggas 70,000 reservsoldater, hvilka under sama tid ha blifvit fullkomligt inöfvade, kan förökningen till och med beräknas till 180,000 å 200,000 man, och enligt det i Frankrike följda systemet är det icke något hinder för att nyssnämnda 70,000 man hemförlofvas på hösten för att lemna plats åt andra 70,000 man, hvilka under loppet af vintern bli inexercerade. Tillökningen skulle då utgöra nära 300,000 man, hvarigenom den numeriska öfverlägsenhet, som Preussen och Nordtyskland hittills haft öfver Frankrike, säkerligen kunde anses fullkomligt utjemnad.? ENGLAND. Från Cap berättas om skandalösa uppträ den mellan den bekante biskop Colenso och biskop Twells i Natal. Man begagnade katedralen såsom ett slags befäst plats, der doktor Colenso och hans vänner förskanse. de sig. Portarne måste brytas upp gevom sheriffernas försorg, Vidare berättas, att då den nye biskopen skulle utdela nattvarden, lät. doktor Colenso öfverspola katedralens golf med vatten, så att ceremonien icke kunde försiggå. Följande dag var följande tillkännagifvande anslaget: ?Biskop Twells kommer att i afton i S:t Petri katedral predika om den sednaste syndafloden.? ÖSTERRIKE. Kejsarmötet i Salzburg. Den 22, sista dagen af det franska kejsarparets vistelse i Salzburg, gjordes en ut: flykt till Maria Plain, en högt och romantiskt belägen valfartskyrka, från hvars platå man har en herrlig utsigt öfver staden och bergtopparne i söder och sydost. Vid återkom sten på aftonen gafs en konsert af Wiens Männergesang-Verein efter ett utvaldt pro:oram, vid hvars slut såväl kejsarinnan som kejsaren till sångrarne yttrade några smickrande ord. — Dagen förut hade kvjsar Napoleon gifvit audiens åt en af de mera fram. stående bland riksrådets ledamöter doktor Schindler och med honom haft ett längre samtal om Österrikes nuvarande ställning och den europeiska politiken i allmänhet. Kejsaren hade dervid, när talet föll på Mexiko, yttrat, att ?ofta de bästa afsigtei genomkorsas och omintetgöras genom inverkningar af andra och tredje rangen. 1 Mexiko hade allt varit noga beräknadt på en lycklig utgång; men han hade bedragit sig på mexikanarne och hade tagit deras längtan efter kultur och civilisation (impe: rialistisk?) för fullt allvar. Afresan från Salzburg skedde den 23 kl. 3 på morgonen med ett extra täg. Bangår. den, svagt besatt med militär, var åter dekorerad. Monarkjarens afsked var kort, men hjertligt. Kejsarinnan HKlisabeth var hvitklädd, kejsarinnan Eugenie baren svart drägt. Kejsaren uttalade flera gånger sin önskan att få förnya besöket. Vid affärden stodo båda majestäterna upprätt i vagnen, helsande åt alla sidor. olket förhöll sig fullkomligt tyst. En mängd hederlegionsband och kors ha blifvit utdelade. Till Salzburgs fattiga gaf kejsaren 4000 francs. SPANIEN. Enligt på enskilt väg ingångna underrät. telser har Tarragona blifvit taget med storm af insurgenterna. General Rousset, som först ledde anfallet, stupade på breschen, hvarefter general Condra ötvertog befälet. De belägrade förlorade sin alcalde och 6 officerare. Efter stadens intagande gingo 3 bataljoner öfyer till insurgenterna. Marskalk Prim skall med en betydlig styrka vara på marsch mot Madrid. General Contreras, en af uppresningens chefer, har blifvit slagen af regeringens trupper, och retirerat till Arandalen för att derifrån operera mot Girona. Den 22 förerou en avis mellan Roger Pierrads skara och de reguliera trupperna: Efter en timmes strid måste insurgehterna