Aftonbladet – 26 augusti 1867, sida 2

BYN BLAND BERGEN ). Roman af miss Thackeray. Öfversättning från engelskan. F Och dock visste han att hans eget bättre jag, sådant det var, tillhörde konsten, . och a:t han skulle nödgas afstå från allt, hvarje hopp om något bättre, om han för lättja, för trötthet — för em nyck — offrade hvad han ej för lycka och framgång ville offra. Han var icke något snille, han kunde ej hoppas på någon lysande framtid; han var nedslagen och modlös. Han plirade med sina närsynta ögon för att tvärt öfver kullar och slätter upptäcka en stor bondgård, som låg vid foten af ett litet berg; han kunde se det höga taket skymta fram bland träd och höstacker, Huru ogerna han skildes från denna trakt! Han tyckte sig se ig sjelf drifva boskap till marknadsplatsen, utåt denna samma vägen; han föreställde sig huru han skulle köpa och sälja, lega arbetare, utstaka diken, sätta hö i stack, draga upp fruktträd, arbeta på åkern. Det var ju en orimlighet; och Butler suckade emedan det var orimligt. Han måste resa antingen han ville eller ej; han hade för sista gången sett den der gården och folket der; han hade småkat af kunskapens träd på godt och ondt, det var för sent, han: unde icke nu blifva qvar i Edens lustgård, som en annan Adam hos sin Eva, Det var nog en lustgård han nu tänkte på, en lustgård full af rika, saftiga äpplen och andra frukter, men ett Eden var den icke. Se A. B. n:r 193—195.