Aftonbladet – 23 augusti 1867, sida 2

STOCKHOLM den 23 Aug. Frankrikes diplomatiska tvister med Ita. ien och Preussen utgöra det hufvudsakliga öremälet för betraktelserna i den politiska jfversigten i sednaste häfte af ?Revue des ieux Mondes?. Hr Forcade finner Monitöens iredliga försäkringar mycket tillfredsställande, men anser det likväl ledsamt att de varit behöfliga och tvifvelaktigt om deras försonande inflytande blir varaztigt. Romerska frågan, som gaf anledning till spänningen med Italien, står alltjemt qvar på dagordningen och kan lätt åter föranleda till förvecklingar. Revue des deux Mondes framhåller bjert den falska ställning, i hvilken Frankrike försatt sig till Italien genom den Antibes-legion, som rekryteras af franska soldater. ?Denna legion?, säger tidskriften, är en tvetydig sak. Den Pinnebär en besynnerlig blandnivg af djerfhet och räddhåga. Legionen består af fransmän, och den är icke fransysk. Vi afböja det officiella ansvaret för densammaa, men kunna icke tillbakavisa den moraliska golidariteten. Man har åstadkommit denna legion på samma sätt som de mexikanska lånen. Man hade icke vågat lemna en statsgaranti för kejsar Maximilians lån, men : man uppmuntrade allmänheten genom alla möjliga medel att teckna sig för densamma. . På samma sätt har man, så paradoxt det! än låter, i de till fransk krigstjenst förbundna soldaternas leder uttagit de frivilvilliga, som bilda Antibes-legionen! Huru fromt ändamålet än må vara, och äfven om man skulle genom formella finter ha undvikit att kränka lagens bokstaf, så kunna vi icke fatta huru franska soldater kunnat förvandlas till en fremmande makts legoknektar, vore denna makt än den mest vänskapliga. Häri ligger en af dessa in?konseqvenser, som skapa en falsk ställning, ?och hvilkas oundvikliga följder man icke Mlänge kan undgå. Äfven om italienarne gskulle vara de tacksammaste, mildaste, lydaktigaste bundsförvandter, så skulle vi icke ?kunna undvika de olägenheter, som äro oskiljaktiga från en organisation sådan som Antibes-legionen.? Tidskriften fäster härefter uppmärksamheten på de förhållanden, under hvilka general Dumonts resa till Rom återfört Italiens uppretade uppmärksamhet på den ifrågavarande legionen. Romerska frågan är för närvarande hufvudföremålet för Italiens intresse och sysselsätter mer än någonsin både de politiska ledarne och massorna, och under allt detta förbereda Garibaldi och Mazzini företag, hvilkas beskaffenhet man icke känner, men på hvilka italienarne med stor späoning vänta och hvilka kunna hvad ögonblick som helst öfverriska Europa med en teaterkupp.? Författaren AA Mm oo a rt Ke vr He Mo Br 0 JA HS i Revue des deux Mondes anser således, att tidpunkten för general Dumonts resa till Rom icke kunde vara sämre vald, emedan den var egnad att uppreta den italienska känslan på dess ömtäligaste punkt, sätta kabinettet i Florens i stånd att begära förklalriogar af Frankrike, gifva anledning till lumpna ordstrider och nödvändiggöra det franska sändebudet, hr Malarets, återvändande från Florens på en oläglig tid. Hr Forcade finner Frankrikes förhållanden till Preussen gifva anledning till liknande anmärkningar. Hen anser franska regeringen icke hafva i afseende på cem förstått att så välja sin tid och iakttaga den varsamhet, som Frankrikes värdighet fordrar. För Frankrike, säger han, är två slags politik möjlig i afseende på det under preussisk ledning försatta Tyskland: ett fredligt afvaktande, men grundadt på -solida och , fullständiga försigtighetsmått, eller ock en , I direkt och omedelbar opposition. Men äfven om Frankrike icke skulle ha låtit det rätta ögonblicket för ett motstånd gå sig ur händerna, anser förf. i Revue des deux Mondes, att en systematisk och öppen oppo sition mot de omgestaltningar, som försiggå i Tyskland, icke vara tillrädlig. Genom et motstånd, som bure prägeln af eg-nnytta, ? nyckfullhet och våld, skulle Frankrike blott rf ställa sig för att blindt drifva Tyskland till 5 att blilva en preussisk militärmonsrki, hvila ket är den organisation, som mest stridei -I mot både Tysklands och Frankrikes intres sen. Men det fredliga afvaktande, som : motsats häremot tillrådes, förutsätter et lugn, en kallblodighet och en varsamhet eom förf. antyder att franska regeringen icke städse iakttagit och hvilket haft till följ dessa misshälligheter och slitningar mellar de båda staterna, som anses icke ha va rit för Frankrikes värdighet och intresser fördelaktiga.