Aftonbladet – 22 augusti 1867, sida 2

sen, hvarefter bankiren Guilletmot höjde ett efve för den franska nationen, i hvilket församligen med stor entusiasm instämde. Denna skål besvarades af hr Tarbå des 3 hblons. Derefter blef ordet fritt, och åtskilliga talare uppträdde under aftonens lopp. Efjer middagen intogs kaffe och serverades andra förfriskningar. Sång och musik gjorle samqvämet ännu lifligare. Bland andra fick man tillfälle att höra hrr Arnoldson och Uddman, hvilka framkallade lifligt bifall från fransmännens sida. I dag ha de resande jemte åtskilliga af komitens ledamöter med ångbåt gjort en aiflygt upp åt Edsviken till Ulriksdal samt äro derefter af enskild person inbjudna till middag å ett landsställe vid Brunnsviken. —— — Folkskoleinspektörernas möte öppnades i sår kl. 10 f. m. i bevillningsutskottets rum i riksdagens hus af chefen för kongl. ecklesiastikdepartementet med ett helsningstal till de församlade inspektörerna, hvari betydelsen af dylika möten, gom det närvarande, utvecklaces m. m. Sedan derefter lektor A. Rundbäck blifvit utsedd till sekreterare, upplästes de till mötets besvarande af ecklesiastikdepartementet framställda 23 frågorna, hvarpå af åtskilliga inspektörer diverse nya öfverläggningsämnen framställdes; och beslöt mötet, att för samtliga dessa frågors förberedande behandling nedsätta sju särskilda utskott. Derefter företogs under återstående delen af f. m. tildiskussion och bebandling en af de framställda frågorna angående skolgångens beskeffenhet och medlen för dess förbättrande; hvarvid såsom medel för denna förbättring, hvilken nämndes inom de flesta inspektionsdistrikter redan i större eller mindre mån hafva inträdt, anfördes dels skolans fördelning på oliktidigt läsande afdelningar, dels förökande af småskolornas antal med dugliga lärare och lärarinnor i sammanhang med förminskning af antalet folkskolor med examinerade lärare och förbättring af dessas aflöningsvilkor, dels lärarnes närmare samverkan med föräldrarne, dels uppgörandet af en förteckning öfver skolförsummelserna samt denna förtecknings offentliggörande, dels väckande af täflan mellan lärjungarne för flyttning till högre klass, dels ett lifligare deltsgande af skolrådens ledamöter och jordegare inom distriktet, dels särskilda åtgärder af faitigförsörjningen, dels ett allmännare införande af afgångsbetyg och fordran af dessas företeende vid konfirmandandervisningens början, dels en ändamålsenlig inrättaing af de anteckningsböcker, som föras, dels ock förnämligast skolans egen och undervisningens förbättrade beskaffenhet m. m. (P.-T.) — Landtstatens allmänna möte afslutades i tisdags på eftermiddagen. Förslaget om en qvartalsskrift för landtstaten bifölls, och utsågos hrr Hellhoff, Törnebladh och Melin att ordna denna avgelägenhet och taga redaktionsbestyret orm hand. Af de inkomna anteckningelistorna, gom visade ett vackert resultat, upplystes, att förslaget om en qvartalsskrifts uppsättande och utgifvande hade af landtstatens medlemmer omfattats särdeles gynnsarat. Från och med den 1 Januari 1868 skulle qvartalsskriften taga sir början och ett profaummer redan på hösten utgifvas. Beträffande utmätnvingsfrågan, deri komilerades inkomna och vid förra mötet afgifva yttrande granskades, så beslöts att ett förslag till en s8, k. utmätningsstadga skulle uppgöras till nästa möte och utarbetandet deraf öfverlemnas till fri täflen; utfästande mötet ett pris af 100 rdr för det bästa utarbetade förslag:t dertill, hvilket bör vara insändt till beredningsutekottet före och sist den 1 April! 1869, till hvilket år och andra måndagen i Augusti nästa möte utsattes här i hufvudstaden å vanligt ställe. Till leda: möter i beredniogsutskotiet utsågos hirr Wallin, Norelius och Jochman samt till suppleanter hrr Berglund och Sandqvist. Framställningen om nästa mötes hållande i Jönköping, som var starkt i fråga, och att mötena fortfarande borde hållas hvarje år, afslogs efter votering. —! — De k. teatrarne börja i afton sina representationer, då på BStöra teatern gifves Friskytten? och på Dramatiska teatern Richard Sheridan?. — Berns salong. Härstädes förevisas hvarje afton af hr Zepzing från Wien ?underverket Kalospinthechromokrene eller Nejadernas Kristallgrotta?, som förtjenar att ses. Gårdagens förevisning lyckades förtröffigt och erbjöd det mest fängslande skådespel. Teatern upptsges af en vattenkonst, från hvilken en mängd strålar uppkastas i cirklar inom hvarandre, symmetriskt uppstigande lägre och högre, de högsta flere alnar öfver fontänen. Vattenstrålarne höja sig i takt efter musiken, under det att hela fontänen belyses af ett magiskt sken, åstadkommet såsom vi tro genom färgade glas och det 8. k. Drummondska kalkljuset. I detta ljus gnistra vattenstrålarne i den praktfullaste och briljantaste färgton, och det vackraste i denna verkligt underbara karkad är, att strålarne samtidigt skimra i de mest olika färger, dervid den ena strålen, ehuru uppspringande tätt vid en annan, visar en egen skarp och klar färg, utan att den minsta sammanflytning eger rum mellan de många olika nyanserna. Urfontänens midt uppstiger efter en stund källans förnämsta gudomlighet, omgifven af den i alla regnbågens färgskiftningar blixtrande kaskaden, ock sedan hon försvunnit, höja sig slutligen derur tvenne najader, bärande öfn sina