Aftonbladet – 21 augusti 1867, sida 3

Likställighetsfrågan i hufvudstaden. I denna fråga, eller frågan om tillvägabriogande af större kommunal likställighet emel!an Stockholms kommuns medlemmar, har K. M:t, under den 14 innevarande månad, numera fattat beslut, hvilket vi, med afseende ä frågans synnerliga vigt, trott os3 böra i dess helhet intaga, så lydande: K. M:t har låtit sig i nåder föredragas, dels öfverståthållareembetets: underdåniga memorial af den 23 Februari 1866 om fastställelse ej mindre å Stockholms stadsfullmäktiges, i fråga om åvägabringande af större kommunal likställighet melian kommunens medlemmar, den 11 Februari 1865 först vidtagna och sedermera, efter det stadens fastighetsegare Jemnats tillfälle deröfver sig yttra, den 8 December 1865 vidblifna beslut, att egare eller innehafvare af fastigheter, genom erläggande årligen af en särskild afgift utaf 2 riksdaler för hvarje 1000 riksdaler af taxeringsvärdet å fastigheterna och öfverlemnande till kommunen af alla inqvarteringsverkets tillgångar, derefter icke skulle komma att såsom särskild klass påföras de dem nu åliggande afgifter till nattbevakning, fattighus, inqvartering, båtsmanshåll, gatuläggning och gatubelysning, hvilka samtliga utskylder, i den mån behofvet ej kunde fyllas med detta af fastigheterna utgående årliga bidrag skulle, till betäckande af hvad derutöfver erfordrades, af alla kommunens medlemmar utgöras efter den i 40 af kongl. förordningen om kommunalstyrelse i Stockholm den 23 Maj 1862 stadgade allmänna grund; samt att, för den händelse kommunen skulle framdeles anses böra såsom ett gemensamt åliggande ombesörja den hvarje fastighetsegare enskildt nu tillhörande renhållning af allmänna platser och gator, äfvensom gårdar, så framt dessa sednare skull lämpligen kunna derunder inbegripas, stadsfullmäktige förbehölle sig att för sin del bestämma, på hvad vilkor egare eler innehafvare af fastigheter må i sådan händelse kunna såsom särskild klass befrias från detta bestyr, än ock å stadsfullmäktiges förut fattade beslut angående kommunens öfvertagande af de stadens borgerskap hittills uteslutande eller tillsammans med andra klasser ålagda kommunalutskylder och natura-prestationer i den del samma veslut icke redan blifvit genom kongl. brefvet den 14 Juli 1865 faststäldt; — dels, i sammanhang härmed, t. f. medicinalrådet Å. Hilarion Wistrands med flere fastighetsegares i underdånighet anförda besvär emot öfverståthållareembetets den 8 nästlidne Juni gifna utslag, angående giltigheten af stadsfullmäktiges förrberörda beslut att till en, för evärdeliga tider utgående, skatt förvandla ofvannämnda, till en del på frivilliga åtaganden endast för viss tid utgående afgifter; Och då icke blott rikets ständer, uti deras vid riksdagen 1862—1863 aflåtna underdåniga skrifvelse till kunglig majestät, uttalat sin åsigt om :anpgelägenheten deraf, att den i nu gällsnde kommunalförordningar nedlagda grundsats om likställighet mellan stadskommunemas medlemmar i afseende på kommunala rättigheter och skyldigheter måtte kunna genomföras i vidsträcktare grad, än dittills låtit sig göra, utan jemväl, enligt hvad handlingarne i förevarande mål utvisa, hufvudstadens såväl stadsfullmäktige som fastighetsegare sammanstämmande förklarat det vara af största vigt, att, till vinnande af större enkelhet och reda i hufvudstadens förvaltning och uppbördsväsende samt till förekommande af söndring och tvister emellan de särskilda klasserna af invånare, en förän dring i nu befintliga, stora olägenheter medförande, förhållanden måtte kunna beredas och likställighet i kommunala rättigheter och skyldigheter åvägabringas mellan de särskilda klasserna af hufvudstadens invånare i den mån sådant utan förnärmande af någons rätt kan ske; men enligt stadsfullmäktiges anmälda, med ringa röstöfvervigt fattade beslut, likställighet mellan hulvudstadens fastighetsegare och dess öfriga invånare hvarken nu eller ens för framtiden skulle ernås; samt beloppet af den skatt, som skulle utgöras i stället för de särskilda afgifter, som nu af fastighetsegare såsom sådana gäldas, vid betraktande af dessa afgifters tillkomst och beskaffenhet är, om densamma för evärdeliga tider skulle fastställas, högre äf som med billighet är öfverensstämmande ; finner K. M:t sig icke kunna stadefullmäktiges förevarande beslut i nåder fastställa. Som emellertid en med införandet framdeles af fullkomlig likställighet förenlig, läntplig öfvergång dertill bör kunna vinnas genom sammanJemkning at de förslag. stadsfullmäktiges beredningsutskott och fastighetsegarne hvar för sig i ämnet framställt, vill K. M:t, innan K. M:t till pröfning företager frågan, huruvida, i öfverensstämmelse med 8 41 i kongl. förordningen den 23 Maj 1862 om kommunalstyrelse i Stockholm, förändrade stadganden böra meddelas om utgörande af sådana utskylder till staden, som utgå efter annan grund, än den i S 40 såsom allmän bestämda, härmed, jemte bifogande af handlinarne i målet, hafva öfverståthållareembetet i nåer anbefaldt, att skyndsamligen infordra och till K. M:t inkomma med stadsfullmäktiges yttrande, om de vilja antaga ett slutligt ordnande af förevarande angelägenhet på följande grunder; . 1:0o att egare eller innehafvare af fastigheter