Aftonbladet – 21 augusti 1867, sida 3

På perronen utsläpptes endast värdarne, hvar efter upprop skedde. Och hvar och en tog sin och jag tog min och så affördes man präktiga ekipager till olika trakter af staden Klockan half åtta börjades konserten tyska kyrkan. Såsom vilkor för dennas be. gagnande hade presterskapet fordrat att sån gen Orpheus sjöng? etc. af O. Lindblac ej skulle få, såsom förut var ämnadt, upp. tagas på programmet. Redan vid Jonsered hade det börjat at smått regna och under qvällens lopp hade regnet öfvergått till störtskurar. Derige nom blef den fest, som hade anordnats trädgårdsföreningen, icke fullt hvad der kunde blifvit vid vackert väder. Paviljon gen, under hvilken man måste söka sin till flykt, rymde icke fjerdedelen af de mnärva rande, och sålunda uppstod en stark träng sel och öfverdrifven hög temperatur. Emel lertid ersatte värdarnes älskvärdhet hvad som brast i utrymmet och lemnade intet at sakna utom frånvaron af de älskvärda da. mer, som skuile infunnit sig om vädret tillåtit att festen hållits ute. Först uppträdde hr Hedlund och helsade sångarne välkomna i ett tal, som skulle gjort heder åt en mästare. Studentsången, sade han bland annat, finge sin gripande karakter derigenom, att den bildade unge mannen :förstode att lyssna till och i sång uttrycka de ingifvelser som en storartad natur, som den fallande forssen, den su sande granskogen ingåfve. Just genom sitt sammanhang med nordens natur finge nor. dens säng sin rätta betydelse. Lektor Blomstrand köll ett föredrag som hufvudsakligen afhandlade olikheterna mellan Norden och Södern, Hr Victor Sjöberg föreslog en af för. träffliga infall kryddad skål för qvinnan. Festens glanspunkt utgjordes dock af hr E. Björcks skål för sina gamla vänner, de upsaliensiske sångarne. Jag beklagar att tiden icke tillåter mig att återge det, då det, ehuru extemporeradt ord för ord, fäste sig i mitt och många andras minne. Hen tackades derför af en deltagare i sångarfärden. Morgonen randades under lika bedröfliga och regniga auspicier och föga tillfälle fanns sålunda att bese de under som Göteborgs utvecklade kommunalanda öfverallt ästadkommit. Först mot affärden klarnade himlen. Klockan 11,6 i dag med snälltåget till Jönköping. Mottagandet såsom öfverallt utomordentligt hjertligt. Konserten: börjades kl. 12 7 och.pågår innu medan jag skrifver detta. Jag sitter vid eit fönster i sakristian, framför skymtar n flik af Wettern, kyrkogården hvimlar af olk som genom de öppna fönstren söka att uppfånga tonerna; ett jernbanståg går örbi, inifrån kyrkan ljuder ?Neckens polka?, Afton breder sig öfver det vackra Jönköping och allt sammanflyter till en rarmonisk stämning. Om festen i qväll på det täcka och prisade utvärdshuset Limugnen nästa gång. Julius. RR oe rn rar