Aftonbladet – 14 augusti 1867, sida 3

holm—Göteborgs-banan norrut gående grenen Halsberg—Frövi. Ehuru förslaget till denna sammanbind ningsbana redan är gammalt, torde det dock vara föga kändt af andra än mer specielt mtresserade personer. Som dock saken under nuvarande ekonomiska förhällanden, dö vårt lands alla tillgängar måste göras fruktbärande, är en lifefråga och rörer vårt största, hitintills nästan orörda kapitals ändamålsenligaste förräntande på verldsmarknäden, så torde ett hastigt, stereoskoviskt betraktande af det stora malmfältet vara så mycket mer betogadt, som flere af våra vederbörande kanske ännu derom ega blott dunkla begrepp, emedan bergslagernas förhållanden i sednare tiders statshushållning varit alldeles förbisedda och råkat falla i glömskans eller okunnighetens gömmor. Af gammalt har man med det verldskunniga svenska jernbärår lånd? förstätt ett jernbälte, sträckande sig tvärt öfver hela Sverge i öster och vester genom norra delarne af Upland, Westmanland—Dalarne och Wermland. Om detta Sveas uppknäppta armband kan sägas ha sina spännen vid Dannemora och Persbergsgrufvorna, så kan det ännu mer i midten på det bredaste stäl: let ha sin i norr och söder liggande med smycken besatta medaljong emellan Lindesberg och Falut, i hvilken hvarje graffält af jern, koppar eller silfver är ett smycke af millioners värde. Såsom en stor solitär i detta smycke ligger utom andra äfven betydande fält det södra Gellivara eller Gräögesberget, hvars namn troligen -mången läsare nu ser för förstå gången, ehuru det till ei delvarit beårbetadt iårhundraden. I storlek och godhet är dock Grängesberget jemförligt med Gellivara; men såvälarbetssöm forslingskostnaderna måste Vid :Grängesberget blifva vida billigare än vid Gellivara, och likväl här men nu sått i gång jernvägsarbeten till Gellivara. men ej till Grängesberget och sålunda gått öfver ån efter vatten: För att visa beskaffenheten af Grängesbergets jernmalm behöfva vi blott nämna: att den kröktå kölen till ångfartyget Blekinge, hvilken blifvit verldsbekant och såsom sådan: förvaras i Kensington-museet i London, är förfärdigad af malm från Grängesberget. Till beskaffenheten är malmen från de öfriga gruffälten kring den föreslagna jernvägen jemförlig med Grängesbergs-malmen. För att visa mängden-af malmen. i ifrågavarande fält, beböfva vi blott anföra, att den engelska geologen David Forbes förklarat, att han anser detta fält för ett af de största i verlden och att den huvarande pro: duktionen kan tiodubblas om underlättad fors: ling kan göra arbetet lönande. Af officiella uppgifter fioner man dock, att redan under nu: varande förhållanden uppgår jernmalmsbrytningen på detta fält till nära en fierdedel af hela rikets. Toom nu ifrågavarande distrikt uppgår koppoertillverkningen till nära hälften af heta rikets och blytillverkningen till 83 procent af hela rikets. Årliga medelvärdet af detta distrikts malmoch trävaru-utförsel kan nu beräknas till nära tio millioner riksdaler och till en tiondedel af hela rikets utförsel. : Den föreslagna jernvägen, som skulle medgifva möjligheten stt med fördel tiodubbla denna malmbrytning, genomskär hela gruffältet i dess längdriktning från norr till söder och utgör blott 14710 mil med anläggningskostoad beräknad till omkring 17:0 million pr mil. För att förstå vigten af en jernväg genom ett malmområde, måste man göra sig redo för malmens kostnad. Den delas il brytningsköstnad och förslingsköstnad. På grufbacken kan, enligt hvad vi sett offentligt öppgifvet, jernmalmens pris eller bryt: ningskostnad här antagas till 15 öre pr centner. Nu kan vägen till hyttan, der malmen skall förädlas till tackjern, vara tretton mil öch forslingsköstnad å 5 öre pr centnermil?. blir ålltså 5X13 eller 65 öre och alltså målmens värde vid hyttan 80 öre, el: ler fem gånger större än dess värde vid grufbacken, Derefter kan den förädlade varans forsling från hyttan till hannen kosta 73 öre centnern. Fraktkostnadens storlek i förhållande till brytningsköstnaden och malmens handelsvärde hindrår nu ofta allt gruf arbete på de yp.ersta malmfält. I ettlyckligare fall mångfaldigar fraktkostnaden malmens ursprungliga värde, förutsätter hos grufegaren ett mångfaldigt större. rörelse: kapital och beröfvar honom all vinst samt höjer malmens pris öfver handelsvärdet. Den stora tidsförlasten och förlusten af ar: betskraft, som måste användas till forslin-! gem inverka äfven högst menligt. Alla essa olägenheter häfvas af-en jernväg, å hvilken fraktkostnaden, ett öre ?pr centner: mil; är jemförelsevis försvinnande liten; när man tager i betraktande den under nuvarande förhållanden så dyra frakten. Den otroliga Kostnad af tid och arbete, som nu nedlägges på forsling utefter fabelaktiga vägar; skulle kunna tillgodogöras sjelfva grufeller hytt-arbetet. Den billigare fraktkostnaden medgifver användande af det billigare brännämnet stenkol eller -cokes vid stångjernsoch manufakturverken. Träkolen användas sedan uteslutande vid tackjernstillverkningen, och man vet, att 200 centner tackjerns åstadkommande j erfordrar mer träkol än 100 centner stångjerns tillverkande. Deraf kan man sluta huru mycket. billigare tackjernet blir i tillverkningsf kostnad, utom det ätt träkol under detta lj -— RA BR