Aftonbladet – 14 augusti 1867, sida 3

Föreslagen Jernväg genom Kopparbergs Ooh Örebro läns bergsiag. Det svenska jernet är af utmärkt beskaffenhet, men :dess obetydliga qvantitet gör, att det ej betingar sig något pris i förhållande till dess godhet.s Ur Commercial Dictionary af MGilloch. Vid undersökning och tillgodogörande af vårt lands natärliga bjelpkällor vi:l det synas, som skulle man medden värt folk tillvitade hetsigheten? ha alldeles uttömt sina krafter på en kanske alltför voggrann undersökning och utarbetning af förut väl kända och bearbetade trakter, så att slutligen ingen kraft återstätt att använda, när man blifvit uppmärksammad på ett förut förbisedt, men ännu rikare, om ock aflägsnare område. Vid upprättande af kartor för statens räkning har man i nyaste tid afrent misståg men i allra bästa välmening föreskriivit eller praktiserat så, att de folkrikaste och bördizaste eller hufvudstaden närbelägnaste länen skulle först kartläggas. Dessa läns tillgångar och förhållanden voro dock redan förut jemförelsevis väl kända, då deremot först genom kartors upprättande öfver de aflägsnare, folktommare och j materielt upparbetade länen dessas ännu obegagnade naturliga hjelpkällor kunde bli all mänt bekanta, och först i följd deraf de bästa medel utfinnas till deras tillgodogörande. Just denna bakvända grundsats för kartors upprättande har tvifvelsutan varit orsaken, att man vid naturliga hjelpkällors tillgodogörande en och annan gång gått öfver ån efter vatten, och vi tro Ööss kunna säga, att just bristen på kartor öfver de minst kända trakterna varit orsaken, att vid jernvägarnas anläggande äfven dylikartade misstag blifvit begångna, ehuru Vi i det afseendet måste erkänna oss mindre erfarna för att afgifva ett säkert omdöme. Dock tro vi oss kunna säga, att det ursprungligen vid jernvägarnes anläggande var ett fel att nästan alldeles förbigå de malmoch skog: bärande trakterna, hvilka saknade tarvägar och hvilkas alster endast derför lågo obegagnade, för att deremot tillgodose de hufvudsakligast jordbrukande provinserna, hvil: kas alster dock; redan tillgodogjördes och äfven fingo tillträde till verldsmarknaden; ehuru ej med den snabbhet och billighet söm jernvägar medgifva. Om man tager i betragtande våra outtömliga och ojemförligt göda malmlager och skögsmarker samt vet, att de ännu endast af brist på äångfarleder till största delen bevisligen: ligga obegagnade, så kan man våga den liknelseö, att en landtman, som eger en liten bördig åker vid landsvägen men derjemte en stor skog med ettrikt malmfält, af hvilken han ej kan skörda någon inkomst blött af Brist på väg, hellre anlägger en jernväg genom sin skog fram till låndsvägen eller till sjön, än han anlägger en jernväg genom sitt åkerärde blott för att litet hastigare få sin säd ram till staden, MOT Till förestående anmärkning föranledas vi af en :oss föreliggande karta öfver den föreslagna Frövi—Fgalu-jernbanan af Harald Ericsson och OC. E. Dahlmän: Denna i sten graverade och allmänt tillgängliga karta tyckes vara ett bearbetadt simnmandrag af en under förliden gommars iödustri-utställning företedd handrifad karts, Hvilken, ehuru vida öfverlägsen den nu utarbetade öch dessutom Tförtydligad af en åtföljande tryckt broschyr samt en rik och väl ordnad utställning af de i kartområdet förekomtnande astrenaf råa och förädlade metaller af 688 endast kunde för det ringa utrymmets skull allt för knapphändigt cmbvämnas bland industrialster utider den speciella öfyerskriften ?Kartor?. Den föreslagna jernvägen afseratt sammanbinda Stockholm—Götebörgsbanan med: Falu—Gefle-banan eller att vara en söderut gående fortsättning genöm bergslager, af Gefle—Falu-banån och en norrut nästan rätlivig förtsättning af den från StockESSEN EE