Aftonbladet – 14 augusti 1867, sida 2

STOCKHOLM den 14 Aug. De tyska publicister, som skrifva i nåzon nån sjelfständigt, ha icke något synnerligt örtroende till de preussiska officiösa blalens försäkringar, att Frankrikes diplomaiska ioblandning i nordslesvigska frågan vlifvit alldeles tillbakavisad och att man wumera allsicke behöfver befara någon kririsk konflikt. Så skrifver en korrespondent rån Berlin till Augsburger Allgemeine heitung: Enligt Nordd. Allgem. Zeit:s mening ha vilingen rättighet att tvila på, att den ranska r-geringens fredliga försäkringar äro irligt menade. En regering, som så ofta och så otvetydigt lägger ett så fredligt sinnelag i dagen, säger det officiösa bladet, men det oaktadt skulle frammana ett krig ander en lättsinnig förevändning, skulle genom ett sådant förfarande försätta sig i en så isolerad ställning, att den skulle göra sig sjelf omöjlig. Misstaga vi oss icke, så var äfven den preussiska regeringen, innan våra trupper infölloi Böhmen och angrepo gamla, trogna bundsförvandter, mycket frikostig med fredsförsäkringar. Kriget har nu också helt säkert bragt oss i en isolerad ställning; men den regering, som satte det i gång, existerar ännu och har således icke gjort sig omöjlig. Fredliga försäkringar, som icke bekräftas genom handling, äro derför blott en svag tröst för fre. dens vänner, isynnerhet då det är fråga om en regering, som blott alltför ofta dolt sina krigsplaner under ett fredligt språk. Om den preussiska regeringen verkligen trodde på de vänskapliga och försonliga känslor, som kabinettet i Tuilerierna nu låter på skina efter ett stormigt mellanspel, hvarför uppfyller hon då icke sitt för länge sedan gifna löfte att nedsätta krigsbudgeten? Men i stället härför låter en officiös röst i Neue Preussische Zeitung oss veta, att Frankrikes rustningar tvinga oss till dubbelt så stor uppmärksamhet och till förökade utgifter, hvilka erfordra nya inkomster, på samma gång som officiösa korrespondenter blifvit instruerade att skildra Paris såsom härden för alla skakningar, såsom den krater, ur hvilken föröde!ser periodiskt strömma ut öfver Europa. Attfiendtligheter med Frank rike snart skola utbryta, tror man likväl icke här; eljest skulle man näppeligen ha permitterat reservmanskapet, så att rexryterna först i November inkallas. Det är otvifvelaktigt, att denna korta fredliga vändning isynnerhet är att tillskrifva den omständigheten, att Frankrike bytt om språk; men lika säkert är det också, att Frankrikes inblandningslust icke kort och godt afvisades, såsom en öfficiös korrespondent har berättat i Weser-Zeitung. Ministerpresidenten skall endast ha förklarat i sin instruktion till den preussiska beskrickningen j Paris, att Frankrikes inblandning skulle göra det betydligt svärare för honom, om icke rentaf omöjligt, att bevilja Danmark eftergifter, som han kanske eljest kunde vars villig att göra det.?