Aftonbladet – 12 augusti 1867, sida 3

EEONOMISKT. Riksbankens ställning. Under diskussionen nti första kammaren, angående bankoreglementet, uttalades der nsigt, som vann mycken eankliog, att riksbanken borde, i lishet med hvad de enskilda bankerna redan läage gjort, qvartals vis offentliggöra sin ställning. Man ansåg derjemte, ait uppgifterna borde sifattas, uti tillämpliga delar, i närmaste öfverensstämmelse med det formulär, som blifvit fast stäldt för de enskilda bankerna. Derigcnom skulle en öfverblick af penningrörelsens beskaffenhet och gagnande jemförelser lättare kunna anställas. Det var så mycket hellre anledning till dylika qvartalsuppgifters offentliggörande som redan förut varit stadgadt, dels att halfårsvis en uppgift offentliggjordes angiende kassans förhållande till riks bankens utelöpande benksedlar, dels ett fullständigt bokelut efter hvarje års utgång framlades. Genom qvartilsuppgifters offentgörande blifva de billiga euspräken på ottentlighet ef riksbankens verksamhet tillfredsställda. Detta insågs så allmänt i första kammaren att en föreskrift ofelbart der blifvit besluten, att i bankoreglementet intagas, sävida ej till tidens vinnande bankoutskotteis ordförande förklarat, att detta utskott, som var dertill fullt berättigadt, ville gifva bankofullmäktige en sådan föreskrift. Den första qvartalsuppgifien föreligger nu och utvisar riksbankens ställning den 30 Juni 1867. Ehuru deruti saknas åtskilligt, som kunde vara af allmänt intresse att veta, helsa vi den med tillfredsställelse säsom en god början. Hvad sjelfva uppställningen beträffar hafva vi, för att förenkla och äskädliggöra de olika rörelsegrenarne, vidtegit nägra förändringar. om man vet, är den egentliga uppoch utlåningsrörelsen anför. trodd åt fyra särskilda bankafdelningar, för hvilka riksbanken är förläggaren. Dessa äro: Diskontoret i Stockholm, Lånekontoret i Göteborg, Lånekontoret i Malmö och Lånekontoret i Wisby. Vår tabell återgifver derföre omfattningen af dessa bankafdelnin2ars rörelse, särskilt för hvarje kontor. De under afveckling ställda numera upphörda rörelsegrensr äro sammanförda i en summa, hvilken för allmänheten saknar annat in resse än att se densamma så småningom örminskas, hvarigenom närmare sju millioer rår blifva lösgjorda och möjligen återvifna till den egentliga bankrörelsen. Till lenna rubrik torde för ett kommande qvaral kunna hänföras jer väl återstoden af statslänelondsfordringarne. Riksbankens förekott till postremissvexelrörelsen, en siffra af tre och en half millioner, torde kunna minskas ned en summa, som förekommer ibland ulderna, så att i qvartalsuppgiften ingening annat upptogs angående postvexelröelsen, än hvad som motsvarade beloppet af itelöpande posiremissvexlar. Hvad som i ippgifterna saknas, och hvartill det för de ;nskilda bankerna fastställda formuläret gifer skälig anledning att upptaga, är antalet beviljade lån eller kreditiv, antalet räkningsvafvare på säväl depositr.koing utan ränta om på uppoch afskrifningsräkning med rän: egodtgörelse samt antalet utelöpande deposiionsbevis med ränta. Vidare anse vi önskvärdt, att den vid hvardera af de fyra bankkontoren beviljade summan af kreditiv upp sifves, samt slutligen att för Pomsättningsonden? specificerades huru mycket som var not borgen utestående, Bankoreglementet nedgifver, att lån mot andra säkerheter såom inteckningar, obligationer och aktier, nå erhållas ur denna fond, men vi hafva uvledning förmoda, at denna förmån ej nycket begagnas u!an att nästan hela be oppet utestår mot borgensförbindelser. Det r i afseende på denna förmodan, vi önska tt erhålla visshet. Våra åsigter om denna örelsegren äro kända och kunna innefattas de bekanta crden: hjelper tu och stjeljer eju?. Då denna är den första qvartalsrapporten, ie obs kskerint SRA RS se Sn 20 Jani 1867.