Aftonbladet – 8 augusti 1867, sida 3

UTRIKES, MEXIKO. Wientidningarne återgifva en depecch frår österrikiska sändebudet i Mexiko baron vor Lago om Queretaros fall, Maximilians fån genskap och rättegången mot honom, som till största delen endast innehåller för våre läsare förut bekanta detaljer. Dock finns der äfven ett och annat som fullständiga föregående berättelser. Sålunda skildra han på följande sätt kejsarens fängelse Redan dagen efter min ankomst erhöll jag af republikanske general en chef Eecobedc ett tillsåndsbref att så ofta jag ville be söka kejsaren. Jag begaf mig älven genas till fängelset i convento de las Capuchinas der jeg fann H. M:t sängliggande, kropps: ligt mycket svag af dysenteri, men frisk till sinnet och full af mod och undergifvenhet. På de till fängelserummet förande trap porna och i korridorerna lågo hundratals soldater vräkta om hvarandra, så att man bokstafligen måste stiga öfver dem. Rummet sjelft var en i ena ändan af en korridor i första våningen beftintlig cell, ungefär tio steg lång och sex steg bred, och innehöll ingentiog annat än en tältsäng, ett skåp, två bord, en länstol och fyra stolar af säf. Det hade ett ojemnt tegelstensgolt och ett åt korridoren vettande fönster. Utanför dörren stod en skyltvekt, cch utanför fönstret låg en oificer på en halmmatta. Nattetid höllo en general och tre öfverstar med revolver i händerna vakt utanför kejsarevs rum. I samma korridor befunno sig två andra celler, hvari de båda kejserliga generelerna Miramon och Mejia höllos fångna. De fingo obehindradt meddela sig med sin furste. I två längre bort belägna mindre rum befunno sig kejsarens lifmedikus dr Basch och hans båda europeiska tjenare, dock ej eom fångar.? Om scenen för ransakningen berättar han: Den 12:e och 13:e började domstolsf handlingarne på stadens teater. Krig.rätten hade, liksom de anklagade, sin plats på ecenen, åhörarne på parketten och i logerna. Teatern var sparsamt upplyst. Då H. M:t såväl i avseende till sitt svåra kroppsliga illabefionande som äfven — och förnämligast — af djupt sårad sj-lfkänsla på intet vilkor, eå framt man ej skulle ar vända våld, ville uppträda på en sådan plats, så uppsköts ransakningen med kejsaren och börjen gjordes med generalerna Miramon och Mejia, hvilka verkligen måste uppträda på scenen — — —. Sedan ministern derefter berättat huru kejsaren i samtal med honom flera gånger kallat Marquez en erkeförrädare, som handlat tvärt emot gifna order, yttrar han om Queretaros uppgifvande och Maximilians. tillfångatagande: ?— — Sedan man i flera veckor förgäfves väntat general Merquez återkomst, hade mean efter många städse lyckliga strider emot den nära sex gånger så starka belägringshären fattat det beslut att uppgifva Queretaro och marschera till Mexiko. Den 15 Maj på morgonen skulle uppbrottet ske, men kl. 3 hade förrädaren Lopez, öfverste vid kavalleriregementet la Emperatriz — hittills en stor gunstling hos kejsaren — och kommendant i det befä stade convento de la Cruz, insläppt fienden denna hela Queretaro bekerrskande posiion. Kejsaren berättade mig sjelf, att han afsigt att der ssmla sina trupper med nå20t kavaileri begifvit sig till den vester om staden belägna, äfvenledes starkt befästade, kullen Cerro de la Campana. Der hade han inväntat general Miramon, men denne nade under tiden erhällit en svår blessyr i insigtet och blifvit tagen tillfånga. Så försick en dyrbar tid, som skulie kunnat användas till att fly eller slå sig igenom. Då ejsaren erfor Miramons öde, var på flykt 2) mera att tänka. Flertalet af de k.jser iga trupperna, hvilka, liksom deras anföare, under belägringen visat sig så trogna och tappra, hade blifvit öfverrumplade, tillillfångatagna eller sprängda. Till och med seneral Mejia rådde kejsaren att gifva sig, lå fiendtliga stormkolonner under ett förärligt granatregn anryckte från alla sidor. Kejsaren tog då en hvit fara och gaf sig it -eneral Riva Palacio, en son till hans suvarande advokat — — —.? Om afrättningen vet baron von Lago insenting att berätta, mer än att den skall a egt rum på Cerro de la Campana, emelan han i likhet med de andra främmande ändebuden blef den 14:e af Eseobedo förtändigad att lemna Queretaro.