Aftonbladet – 3 augusti 1867, sida 3

Inledning till fruktträdens och trädfrukterna beskrifning. 2. Svensk Pomona. Me många träsnitt och färgtryckta afbildninga: Stockholm, P. A. Norstedt Söner. I äldre dagar hände det vid vår vestr kust pär sillen gick till, att plötsligt e öfverdådigt lif, med modevaror, spelhus c s. Vv., uppstod på de torftiga skären och de annars så tarfliga befolkningen lefde en ti ett ?flott? lif. När sillen gick sina färde gick äfven denna sken-välmäga och armode blef derefter så mycket större; der det för sötsbrödsdagarne varit fattigdom, blef n nöd. ) En likartad företeelse ha vi de sednast ;låren sett i stort i vårt land. Det franskt Iengelskt-ryska kriget tillförde oss sötebröds degar; efter dem kom den stora krisen oci vi äta nu som bäst frukterna af vårt oför stånd, vår oförmåga att draga varaktig fördelar af medgången. Af alla prisstegringar, som den goda ti den medförde, var jordegendomarnes natur ligen den, som var af allvarsammaste art En stor del af all svensk jord blef fa och kom på språng; i vissa trakte Jsålde öch köpte, bytte och tuskade mal med egendomar som polska judar mec gamla kläder. Vi erinra om allt detta derföre att för alla. som sågo djupare under denna tid, blotta des en oroväckande brist i värt kulturlif: brist på kärlek till jorden, frånvaron af allt annat förhållande till det parti natur, med hvilket man samlefvat, den bygd man tillhört, den befolkning, af hvilken man varit en medlem, än det af affärsmannens till sin vara, än det en resande bar till en trivial ort, som han händelsevis passerar, SMenniskanX, säger Emerson någonstädes, skall tämja kaos; så länge hon lefver, åt alla sidor utså vetenskapens och poesiens säden, på det klimat, växtlighet, djur må blifva mildare och kärlekens och välgörandets frön mångfaldiggöras.4 För en svensk jordbrukare af den vanliga sorten torde detta låta så temligen som abrakadabra. Huru många af våra hederliga landtmän tänka nig, att deras uppgils är icke blott att få bra betaldt för sin hafre Oo. 8. v., utan att tämja kaost? Har något mera än en försvinnande minoritet bland dem föreställt sig att jordens odlare har pligter mot henne utöfver det, att nödtorftigt uppehålla hennes krafter: pligter att förädla och försköna? Framkasta vi-en ogrundad beskyllning? -Vittna-ieke med 0s8 förstörda skogar, en öfveransträngande sädesproduktion och den låga ståndpunkt, på hvilken öfverhufvud trädgårds:väsendet befinner sig i Sverge? Det arbete, hvilket vi härmed meddela såeom fullständigt utkommet och afslutadt, utgör, på samma gång det i sitt ämne är det utan all jemförelse främsta arbete vi på svenska ega, en högstämd protest mot all råhet mot jorden, mot slla låga synpunkter för betraktandet af odlarens uppgift. Aftonbladet har förut anmält hvart utkommande häfte; men man Ströttnar icke att tala om det förträffliga4, och för vigten af de idter, det lär; för den strid det strider mot på en gång grof naturalism och falsk idealism — derföre att det till alla delar är ett svenskt arbete, intill de vackra färgtryckeplanscherna — målade efter naturen af fröken Bertha Wernqvist och litografierade och tryckta hos hrr A. Lundquist komp. — hvilket hedrar sitt land, och derföre att det i det faktiska står på vår tids vetenskapliga höjdpunkt, vilja vi ännu en gång söka framhålla det. Huru står det för närvarande till med vår fruktodling? Hr Eneroth har skildrat ställningen i ett mindre arbete), och de berrgårdar, eom jäfva denna skildring, äro sannerligen icke många. De lafhöljda trädkrymplingarne kring hbusknutarne göra en mängd af våra trädgårdar, som borde vara herrgårdarnes prydnad, till sannskyldiga vråvgbilder af natur ich odling. Är antalet af tvinande träd än så betydligt, hvad inbringa de för fruktkamrar och källare? I de flesta hus är frukt en sällsynthet, som eridast framtages vid mer eller mindre hög-1 tidliga tillfällen. Frampå våren äro också apelsiner från Medelbafstrakterna ofta nog billigare än svenska äpplen, åtminstone i Stockholm. -: Der man har frukt, vinnlägger man sig så godt som aldrig om en god, vald vara, gör icke det ringaste för kännedomen om denna varas värde och olika egenskaper, ingenting för en ordnad afsättning o. 8. v.; Man torgför vanligen sin fruktskörd hösttiden, för att — blifva af med den innan den ruttnat. Trädgårdsmästarne fi taga hvad de 1å; Fruktmånglerskorna bestämma priset. Bedan sjöfarten upphört om hösten, är det också nästan slut med frukthandeln. I en-och annan s.k. fruktbod, der pepparkakor och bakelser innehafva högsätet säl-1 jes nu frukten etyckevis, på sin höjd kappvie, vanligen dyrt. Mot slutet af vintern finner man sällan någon god frukt att tillgå; ty på någon ordnad förvaring har man föga tänkt. Den under bösten inköpta frukten har vanligtvis så illa behandlats under skörden, inpacknivgen och forslingen, att den ej kunnat länge hålla sig. Och likväl står det fast, att ett på rätt lokal planteradt och väl skött fruktträd af en god och för oss lämplig sort kan gilva större ränta på den jord och det arbete, som deråt egnats, äm: hvilken annan växt som helst. Likväl äro Sverges jordmån och klimat icke blott lämpliga, utan på vissa punkter och i vissa hänseenden förträffliga för fruktodling. Knappt något land i Europa frambringar smakfullare sommarfrukter än Sverge. Engelmännens förnämsta vinterfrukt, Kibston-Pippin, kanske det mest aromatiska vinteräpple, som finnes, går väl ill i vårt land. Lägger man dertill frukternas betydelse för köket, i sanitärt och ill och med i tekniskt hänsecnde (t. ex. vid kattunstryckning), och den omständigheten, ati man hos oss verkligen icke alls mindre än annorstädes tycker om att äta frukt, må man väl ha anledning att beklaga den försöffniog, hvarom våra trädgärdars ägervall bär vittne, och med glädje helsa välkommet ett arbete, som gjort till sin uppvift, att anvisa huru en så vidunderlig brist skall botas. Genom ett af ständerna 1862, 63 beviladt offentligt anslag kan hr Eneroths stora pomologiska verk säljas till ett jemförelsevis godt pris. Som ?prydnad för divansbordet? försvarar det väl sin plats, och för de kulturvyer, det uppdragen. de mänga inbressanta odlingsoch andra data, på hvilka REN Ål mm hänfitrnlan sam An