Aftonbladet – 3 augusti 1867, sida 3

första gången han sedan annexionen besök Nassaus hufvudstad. I sitt svar på borg mästarens underdåniga tal yttrade konun gen, med en antydan på fjolårets händelser ?att det gjort honom ondt att nödgas handl så som han gjort; det hade kostat honor en hård strid; men verldshistorien kan e stå stilla, hon måste gå framåt?. MEXIKO. De sednaste Newyorktidningarne meddel efter korrespondenser och tidningar frå Mexiko några nya detaljer om rättegånge mot Maximilian och de båda generalerna Enligt dessa berättelser sammanträdde krigs rätten den 13 Juni på morgonen i Iturbi des teater i Queretaro. Den högra sidan a scenen upptogs af domrarne; den venstr innehöll platser för de tre anklagade oci deras advokater. Den öfriga delen af tea tera var upptagen af en ofantlig massa a åskådare, som under andlös tystnad afhörd förhandlingarne. Kl. 9 fördes Miramon och Mejiå till tea tern i en af en stark eskort omgifven vagn Maximilian, som var sjuk, kunde ej infinnt sig vid förhöret. Man förhörde först Mejiå och sedan Mira mon. Så snart de svarat på de till den ställda frågorna och deras advokater sluta sina försvarstel fördes de ut ur salen. Rättsbetjenten påropade nu kejsaren. Som denne var sängliggande sjuk, och derför ej kunnat inställa sig, begaf sig allmänna åkla aren, sennor Åzquizoz, till hans fängelse an återkom efter en liten stund och för. klarade att det vore omöjligt för fången att infinna sig hos domstolen. Ordet gafs då åt hens advokater, hrr Vasquez och Eulalic Ortega, hvilkas försvarstal skola varit utmärkta. Ena mexikansk tidnivg säger till och med att Eulalio Ortegas vältalighet erinrade om Mirabeau. Kl 9 på aftonen tillkännagaf ordföranden att domstolen ajournerade sig till deagen derpå kl. 8 på morgonen, emedan hon önskade öfverlägga rörande några af de anklagades försvarare framhäållna omständigheter. Följande dagen, den 14, samlades krigsrätten ånyo, men ingen af de anklsgade var närvarande. Allmänna åklagaren tog till ordet sedan advokaterna förklarat att de afvaktade hans sammanfattning af målet för att yttra sig ånyo. BSennor Azquizoz förnpämsta argument mot Maximilian stödde sig ej derpå att kejsaren undertecknat det ryktbara dekretet af den 3 Oktober 1865, som, sade han, i någon mån förklarades och ursäktades af de omständigheter, hvarunder det blifvit utfärdadt, utan på dekretet af den 7 Mars 1867 om insättandet af ett regentskap, hvarigenom Maximilian gjort sitt bästa att föreviga det borgerliga kriget i Mexiko. Han slutade med et yrkande på dödsstraff. Erkehertigens försvarare togo åter till ordet, men utan framgång. Mejiås och Miramons advokater gjorde likaledes ett nytt, men lika fruktlöst försök, Rätten höll derefter en hemlig session för att uppsätta domen. Det vill synas som om allmänheten ej fått tillträde till rättens sess:onsrum när domen afkunnades, ty en mexikansk tidning, Sombra de Arteaga, som lemnar en redogörelse för sessionen, yttrar: Omkring kl. 10 på aftonen den 14 åtskildes krigsrätten och vi ha ännu ingen officiel underrättelse om dess utslag.? Bland andra detaljer som de amerikanska tidpingarne veta berätta är äfven den, att furstinnan Salm-Salm skulle gjort ett försök att befria kejsaren, men att hemligheten blifvit förrådd af en mexikansk officer som bon gifvit diamanter till ett värde af 25,000 dollars för att han skulle vara behjelplig vid Maximilians flykt. Det skulle varit i anledning häraf som furstinnan fått befallning att lemna Queretaro. Enligt Messager Franco-Americain af den 135 Juli har franska sändebudet Dano verkligen på sin den 24 Juni framställda begäron att utfå sina pass erhållit ett nekande svear. Man skall till och med ha gifvit honom n antydning att han under ivgen förevändning finge lemna landet och att Mexiko, med anledning af den franska interventionen och den skada till lif och egendom som puplikanerne derunder lidit, hade en lång räkning attuppgöra med Frankrike, och att om rättvisa ej snart vederfores republiken, den mexikanska regeringen skulle läga beslag på all den egendom som tillhörde franska medborgare i Mexikö och sålunda åtminstone göra sig betäckt för en del af ina fordringar. on da