Aftonbladet – 2 augusti 1867, sida 2

Engelska tidningen ?Globe skrifver: Man vet nu i Berlin, att den franka regeringen har afsändt en depesch, om protesterar mot Preussens uppföende 1 afseende på Nordslesv g. Det var 05 den franske kejsarens enständiga upp naving, vi kunna säga genom en af honom itöfvad påtryckning, som den minnesvärda rt. 5 infördes i Pragfördraget. Den franska regeringen har säledes rätt att protetera mot, att Preussen fortfarande kränker lenna artikel. Den preussiska regeringen var i sanning också genom sitt orättvisa örfarande i denna sak visat missaktning not alla regeringar och väckt missnöje hos ulla fria folk i Europa. Vikunona tillägga, att det nu finns en casus belli, som man i nödfall skall åberopa. Man skall helt säkert cke föra krig ensamt i Danmarks intresse eller för en tvistighet sådan som denna; men det är i alla fail otvifvelaktigt, att ett krig, och det ett krig af ofantliga proportioner, är mycket närmare att utbryta, än allmänheten föreställer sig.? Att ett krig mellan Frankrike och Preusseu är oundvikligt, har länge varit afgjordt; det är blott frågå om, när det skall bryta at. Globe har redan förut påstått, att den beväpnade freden sjöng på sista versen, och förhållandena ha länge varit sådana, att man den ena månaden efter den andra endast kunnat förundra sig öfver, huru det varit möjligt, att ett sådant tillstånd kunnat fortfara. Just derföre låter det likväl icke heller förneka sig, att ett ytterligare uppskof med sammanstötningen mellan Frankrike och Preussen är tänkbart; ty väl måste spänningen tilltaga, ju längre uppgörelsen uppskjutes, men ha de båda makterna hittills, trots allt hvad som tilldragit sig, kunnat upprätthälla freden, få kan det också stå i deras makt att göra, det ännu någon tid. Båda staterna måste ha haft samma iniresse att uppskjuta kriget, emedan eljest den ena af dem skulle ha framtvungit det, hvilket under deras inbördes förhållande hade låtit sig göra med största lätthet, och det är möjligt, att detta intresse ännu finns qvar. Både för Preussen och för Frankrike, men likväl isyn. nerbet för den sednare makten, har det varit vigtiga militära skäl till ett uppskof, och politiska omständigheter ha säkerligen också gjort sitt till. Preussen kant. ex. vänta på, att Ryssland, som i Nordamerika gjort stora beställningar för sin armå, blir färdigt med sina rustningar, och Frankrike kan draga ut på tiden i förhoppning, att England skall li nödsakadt att göra gemensam sak med det, ifall Ryssland, betäckt af alliansen med Preussen och möjligen med bistånd af Förenta Staterna, lägger handen vid det verk, som det länge förberedt i Orienten. Uttrycken i Globe lemna intet tvifvel öfrigt, att tidningen icke blott syftar på ett krig mellan Frankrike och Preussen, utan på ett krig, i hvilket nästan alla makter skola komma att deltaga, och hvars utgång skall afgöra verldens öde i många är. Den i Globe uttalade åsigten, att ett krig, antin. gen det nu inskränkes till Preussen och Frankrike eller icke, är nära att utbryta, vinner ytterligare styrka icke allenast derigenom, att Frankrik efter så många månaders tystnad nu för första gången har häf dat sin rätt att vaka öfver Pragfredens ut förande, utan tillika af Monitörens meddelande, som upplyser, att Frankrike hål. ler på att oefsluta sina militära rustningar. Man erfar häraf, att franska re. seriogen i betydlig mängd uppköpt hä star ät armen, en åtgärd, hvilken, såsocj man vet, af militärer anses såsom ett af de vigtigaste kännetecken på, att en krigshär försättes på fältfot; man tänker väl på att lemna ut några tusen af dessa hästar åt landtbrukare, men ännu har detta icke skett, och staten afstår dem i alla fall icke. Viiare upplyser Monitören, att hela det krigsjenstskyldiga manskapet blifvit inkalladt inder fanorna med undantag af den yngsta irsklassen, som inkallas i dessa dagar, och skälet härtill måste säkerligen sökas i, att illa soldater skola inöfvas i att skjuta med le nya Chassepot-gevären. Den aktiva arnn bestär af sju årsklasser, och af dessa ia de båda äldsta af 1860 och 1861 först i vörjan af denna månad blifvit hemförlofvade fter en längre tids öfningar. Åldersklasserna för 1862, 63, 64 och 65 stå ännu unler fanorna; endast 1866 års åldersklass iterstår, men den inkallas i nästa månad, ch den nya exerciskursen är då genomsången. — Blott fyra årsklasser skola dock hållas i tjenstgöring på en gång, och 1862 irs manskap blir hemförlofvadt, när 1866 års ;ycker ut; denna anordning har dock mera inanciel än militär betydelse. Det hemförofvade manskapet kan inom få dagar (vi a såsom maximum sett 8 dagar uppgifvas) tå marschfärdigt vid regementena, ifall Preussen genom sin hållning utmanar Frankike till krig. EGET Hofsorg. Vid K. M:ts hof anlades i år tre veckors sorg efter framlidne f. d.