Aftonbladet – 31 juli 1867, sida 2

Huru har ni kommit hit in, min fru ?? Jag är här, det bör vara er nog, min kära. baron.? Visa oss ert ansigte, åtminstone. Lyft upp denna dubbla slöja.? Ni få lära känna mig sednare... vid vårt arbete.? Kort och godt, hvad är det ni vill oss?? frågade generalen otåligt. ?Det har jag redan sagt er, jag önskar vara er behjelplig i edra planer. Och? ...? Och jag fordrar ert verksammaste bistånd för att leda dessa planer till ett godt slut.? Ni vet då? ...7 Allt. Jag har hört ert samtal från första ordet till det sista.? De båda männen kastade en rädfrågande blick på hvarandra. Hon fortfor utan att lemna någon uppmärksamhet åt deras stumma tecken: Ni bafven icke vidare några hemligheter för mig. För sista gången erbjuder jag er min hjelp och mitt bistånd.? Och om vi vägra?? ?8å hafven I en fiende mera, som arbetar på ert förderf?, svarade hon bestämdt. Under det han talade med den obekanta, hade hertigen af Dinan manövrerat för att komma melian henne och dörren, och stänga henne vägen. Han lyckades deruti, Derföre svarade han också ironiskt på hennes sista hotelse: Ni skall ieke blifva hvarken för eller emot oss, min sköna.? Och med dessa ord spände han hanen på sin dubbelpistol. Den pkända vände sig icke ens om. Men i stället fattade bon en liten pipa, som hängde om hennes hals, och framtvin