Aftonbladet – 30 juli 1867, sida 2

något blod i sina ådror. (Nej! nej!) ?Jag har? — utbrister Pianciani patetiskt — sett romarnes blod. Och viljen I veta hvar? På alla det italienska oberoendets slagfält.? — Representanten Curti begärde några upplysningar af regeringen om de rykten, som i dessa dagar varit i omlopp om expeditioner, hvilka beredas mot Rom och i afseende på hvilka regeringen skall få bära sin andel i ansvaret. Härpå förklarade ministerpresidenten Batazzi ryktena om insurgentsamlingarne vid romerska gränsen öfverdrifna; men att någon sanning dock liggerisaken. Jag rentvår mig?, sade han, ?mot de föraktliga bedragare och bedragnaa, som tro eller vilja göra troligt, att regeringen blundar för friskarebildandet vid den romerska gränsen. Regeringen är tvärtom fast besluten att uppräithålla fördraget af den 15 September och undertrycka hvarje mot Rom riktadt våldsamt företag; denna stad skola vi få, om vi förbättra den allmänna undervisningen, hvilken är det bästa medlet att tillintetgöra påfvens verldsliga makt. Hvad den franske generalens tal i Rom angår, så tror jag, att uppgifterna derom icke skola bekrätta sig. I alla händelser motser jag förklaringar af franska regeringen, hvilken likasom vi fast beslutit att efterlefva Septemberkonventionen.? Härpå uttalade representanten Conti till fredsställelse öfver, att regeringen ännu er gång fått tillfälle att offentligen och högtidligt yttra sig för September-konventionens upprätthällande och förklara, att hon vill se den respekterad af alia och en hvar, att hon vidtagit mått och steg för ast förhindra hvarje obetänkt expedition samt att hor skall begagna alla henne till buds gtående medel att tvinga till respekt för konventionen. Han beklagade för öfrigt, att de rust ningar, som åter bli nödvändiga, skade handeln och näringarna. Representanter Laporta protesterade mot Ratszzis förkla riog. Om ocksä ministerpresidenten med rätta förklarat, att han skulle respekters Septemberkonventionen och tvinga andre att respektera den, så är dock detta icke något lämpligt tillfälle att uttala enskilde åsigter om den romerska frågan. Ministerpre sidentens ord skulle kunna finna ett nedslåen de eko i romarnes I-jertan. Laporta förklarade i sina vänners namn, att konventionen deras tanke lemnade romarne fria hände) att resa sig mot sin regering, och attinger skall återupprätta denna regering, om hor en gång blifvit störtad. en de romare som flytt till det italienska området, ville med sina bröderg hjelp återvända till sir födelsestad. Men icke med väpnad hand?, invänd. Ratazzi, ?ty så länge de stanna qvar på italiensk mark, äro de skyld:ge att likason andra medborgare uppfylla pligterna och lyda våra lagar. Härmed slutade denna episod i kamma rens plenum den 22 dennes, och det skal bli intressant att se, huru saken komme att vidare utveckla sig. En kris och til följd deraf en reaktionär ministerförändring i Florens äro icke så osannolika.