Aftonbladet – 29 juli 1867, sida 3

UTRIKES FRANKRIKE. I senaten förekom den 22 dennes hr Dolfus petition, som går ut på att kommu. nerna skulle erhålla rättighet att, om de så finna för godt, besluta om obligatorisk undervisning. Michel Chevalier förordade varmt etitionen, men f. d. undervisningsministern ouland. bekämpade den deremot häftigt-i föräldråmaktens frihets namn?, Petitionen afslogs med alla röster utom en. Sedan lagstiftande kåren den 24 dennes med 249 röster mot 15 antagit den utomordenthga budgeten i dess helhet, underrät Hd presidenten kåren, att sessionen var slut.; Till Indp. belge skrifves från Paris, at två nya läger med det första skola upprät tas, nemligeni Besangon och Lille; en kor respondent till Kölnische Zeituog meddelar samma underrättelse. ENGLAND. I anledning af en i underhuset af Headlam till statssekreteraren för utrikes ärendeva framställd interpellation rörande engelska handelsfartyget Mermaid, som sköts 1 sank af en spansk fästning, derför att fartyget ursktlät att visa sin flagga, förklarade lord Stanley, stt denna händelse icke bör väcka någon vrede i.England och det vore föga ärofullt att anfalla Spanien. NORD-TYSKLAND. I de nya preussiska provinserna råder stor förbittring öfver det brådstörtade sätt hvarpå det preussiska beskattningssystemet blifvit i de nya landsdelarne infördt. De flesta kommunerna ha derigenom fått sina skatter betydligt förhöjda. Det är naturligt att af de många anledningar till kallsinnighet mot det preussiska öfverväldet som redan förut finnas hos en Ni obetydlig del af befolkningen denna skall verka djupast. Drottning Marie af Hannover lemnade förl. tisdag Marienburg för att begifva sig till sin gemål i Hietzing, sedan preussiska regeringen hotat att om hon ej inom en viss dag lemnat Hannovers område aflägsna hennes nuvarande omgifning och ersätta den med en preussisk hofuppvaktning. ÖSTERRIKE. Från Polen skrifves, att betydliga truppdislokationer der egt rum på sednaste tiden, i det att de mot gränsen till Polen förlagda truppafdelningarne skola blifvit koncentrerade mot galiziska gränsen. Äfven från österrikiska sidan berättas om ovanliga trupprörelser i trakten af Krakau och på gränsen mot Polen. De rutheniska tidningarne i Galizien börja föra ett allt djerfvare språk o.h tala redan öppet om en anslutning till det ?stora Ryssland, hvars kejsare och kejsarinna nyss så huldrikt mot: tagit deras deputerade? (till slav-mötet i Moskwa). De gamla namnen från 1848 dyka upp på. nytt. . Utom Perezel har nu äfven Arthur Görgey, som hittills lefvat i Klagenfurth, återkommit till Peat. Han har nyligen utifvit en broschyr, d-r han ånyo sökt rätt: ärdiga sig för katastrofen vid Villagos. Ungerska regeringen umgås med planen att uppsätta ett betydligt antal, som det uppgifves 70, bataljoner honveds. Sultanen väntades den 26 till Wien för att efter fyra dagars vistelse derstädes Donau