Aftonbladet – 27 juli 1867, sida 3

Westerlund, C. A., Skandinavisk Öologi. Utbred ning, bo och ägg af Sverges och Norges fåglar jemte Ezkursions-Fauna. Stock: holm 1867. Pris: 2: 75. Arbetet föregås af en inledning, hvars för. sta del afbandlar fågelfaunans rörlighet, fåg larnes utbredning i horizontal och i vertikal rigt ning på skundinaviska halfön, fåglarnes fördel ning till följd at fysikaliska förhållanden, fåglarnes indelning efter deras varaktighetilan det och fåglarnes sällskaplighet under häcktiden. Inledniogens andra afdelning afhandlar fåglarnas bon; författaren indelar fåg. larna efier dessa (med ledning af Leunis, Oken m. fl,) i Väfvare, Koroflätare, Filtmakare, Murare, Mingräfvare, Timrare, Plattformbyggare, Hvalfbyggare och Snyltgäster. I tredje afdelningen beskrifvas äggen till beståndsdelar m. m. samt form; de skandinaviska äggtyperna, hvilka åskådliggöras ge: nom en plansch, äro fyra: ovata, ovala, päronformiga och spolformiga. Efter dem är sjelfva oologien indelad i 4 grupper; färgerna bestämma underafdelningarna. Anmälaren kan ej prestera en recension af arbetet, men kan vitsorda, att det under en flygtig genomläsning på honom gjort intryck af att vara med flit och omsorg utarbetadt. För våra ornitologer blir det sannolikt rätt välkommet. Med undantag af Högbergs arbete, som emellertid afstannade redan vid första häftet, är hr Westerlunds också den enda monografi i ämnet, som vi ega på svenska. — Mot författarens i företalet yttrade mening om skolgossars äggsamlande får anmälaren för sin del på det allvarsammaste protestera. Att denna icke skulle verka skadligt på fågelafveln, är en så falsk föreställning, att den icke af någon person med de blygsammaste anspråk på vetenskaplighet kan försvaras. Anmäaren har t. o. m. hört botanister hafva iakttagit, att bildandet af de många herbarierna bland ekolungdomen icke varit utan inverkan på vegetationen i en del trakter. Hvilka följder skulle ej då äggsamlingar ha, om de blefve allmännare än de nu ty värr äro! Hr Westerlund säger att det i värsta tall — som han antager — endast blefve fågelfaunan närmast städerna, som komme att lida uf dylika samlingar. Med hr Westerlunds tillåtelse torde jordbrukarne kring städerna, som icke mindre än de afläg-et från dem boende äro i behot af fåglarnes välgerningar mot vegetationen, orni: tologerna, den lustvandrande naturvännen 0. 8. v. få behålla simma bevingade vänn-r, som just i de trakter, hvilka nu äro i fråga, af fögellävgare, söndagsjögare och dylikt sällskap mer än tillräckligt hotss. — Bland alla samlingsvurmer — af postmärken, sigill m. m. — på hvilka våra skolgossar försätta tid, är den för fågelägg den minst oskyldiga, den som mer än alla de andra kan skada gossarnes moroaliiet. Intresse för naturen är vidare alldeles icke detsamma som den Habsucht — ?sjukdom att vilja ha? — som rider krassa samlare och en del diletterande eller ännu ?gröna? forskare. Om en samling finnes på en ort, t. ex. vid ortens läroverk, kunva vi ej inse, hvarföre icke detta kan få vara nog. Med allt detta, derföre att vi i denna fråga varit af olika tanke med författaren och derföre att hans bok kan missbrukas, vilja vi naturligtvis icke nedsätta den. Vi upprepa, att vi anse den ega många förtjenster. — I den bifogade exkursionsfaunan har författaren sökt lemna hvarken för korta eller för utförliga diagnoser?. En och annan art (hvarföre, t. ex., endast beskiifva hannen af Pyrrhula vulgaris?) har emeller tid fått alldeles för litet på sin lott.