Aftonbladet – 25 juli 1867, sida 3

alat dessa markvärdiga resultater som bomullsodclingen i Förenta Staterna eller kaffeodlingen i h Brasilien. Jorden är osund i de lägre trakterna, nI der den är bördig. I de högtbelägna trakterna åI faller regnet i strömmar under fem till sex måaf I nader, och under sex till sju månader har man h I en brännande torka. It) Väl kunde man således hoppas 150 å 200 mild I lioner i ädla metaller; men det behöfdes lång e I tid och en regelbunden styrelse för att erhålla dem, och det var i alla händelser mycket långt från verkligheten och till dessa fabalösa budgeter, som man hade låtit lysa i ögonen på oss. Man kunde således, för att sammanfatta mig rörande denna punkt, förutse ett förtvifladt mot: elstånd; en odräglig position för den furste, som ,. skulle infinna sig; en verklig rikedom, men som skulle kunna utvecklas först efter lång tid, och hvilken för öfrigt var vida mindre betydlig än I man hade förutsatt; samt, om man envisades, Förenta Staternas motstånd och innan kort ett krig med denna makt. Hade det funnits kontroll, skulle detta icke ha varit möjligt, och bland tio ministrar skulle det säkerligen ha funnits en som hade gjort invändningar. Hvad skedde nu under dessa omständigheter? Jag vet det icke. Så mycket känner man dock, n ) att vi marscherade på Mexiko, och då man var r herre öfser hufvudstaden visade sig ändtligen det parti, som förkunnat sådana underverk, men som man dittills icke hade sett till. Man bildadeen 2 I provisorisk regering, sammansatt, jag medger det, af ganska aktningsvärda män, general Almonte rjoch biskopen i Mexiko monsignor de Labastida. men uppfylld af illusioner. En junta organiserades likaledes, och denna junta beslöt, med 213 I röster af 215, att monarkien skulle återupprättas li Mexiko och erkehertig Maximilian inkallas. En f) deputation afreste till Europa. el Under tiden förblef franska armån icke overkr sam; hon utbredde sig omkring: hufvudstaden, och framträngde till grufdistrikten; hon blef väl emottagen hvar hon visade siz, men med en viss varsamhet. Jag har här ett bref från en fransk köpman, hvars namn jag icke vill nämna, emedan jag icke vill blottställa ett franskt namn för de mexikanska partiernas raseri, men det står till förfogande för hvem som vill läsa det. Denne köpman, hvars förutsägelser aldrig bedragit inig, skref vid denna tid, att han hade återsett Mexiko en smula lugnare, men att man ännu länge skulle behöfva skicka dit folk och millioIl ner. Mexikanarne, tillade han, äro besegrade , men icke underkufvade, och man vänter med otålighet erkehertig Maximilian, som, påstår man, , bör lugna och försona allt. Jag önskar det, men vågar icxe säga att jag hoppas det. ) Emellertid begaf sig deputationen till Miramare. Den fann der en furste med lifligt sinne, ädelt hjerta, älskande stora ting, men måhända ännu icke egande erforderlig erfarenhet till att förutse alla de svårigheter, som väntade honom i Mexiko. Han gjorde sig dock icke. så alldeles illusioner, och det vill. synas, enligt ätskilliga beÅklagansvärda: offentliga meddelanden som egt rum, såsom hade han bestämt sig först efter att ha erhållit, icke blott förhoppning, men visshet, att en fransk styrka skulle qvarstanna i Mexiko tillräckligt länge för att betrygga företagets framgång, och att man skulle understödja honom med finansiella operationer. Fursten ankom till Paris i Januari 1864. voro då församlade, och vi hade tillfälle att låta höra vår röst och ge tillkänna vår mening genom diskussionen om svarsadressen. Jag framlade då alla de invändningar som jag nyss upprepat. Följande dagen skulle man votera paragrafen rörande Mexiko, och från min plats ropade ja; med all den styrka, hvaraf jag var mäktig: ?Vi hafva reparerat nederlaget vid Puebla. .Nu måste vi stanna. Fursten har icke afrest, det be: ror af er att hejda regeringen. Man säger till er: Men vill ni då öfvergifva fransmännen, som befinna sig i Mexiko för att hämnas på Juarer anhängare? Utsätten er icke för en så stor fara som den, att öfvergifva den. furste, hvilken I fören dit om I låten honom resa.? Följande dagen svarade mig hr Rouher och då jag anför hans ord, så tron icke att det är för nöjet af att få komma med blott repressalier eller för att få revanchera mig för de något skarpa ord, som han ställde tillmig. -Hr Rouher yttrade: Passionerna skola släckas, sanningen skall blottas och efterverlden skall säga: Han var en man med snille, hvilken, trots motstånd, hinder och felsteg, hade möd att genomföra ett svårt företag... Han insåg att Europas jemvigt ej mer låge i Alperna, i Pyrenterna, i Weichseln och i Svarta hafvet, utan att den ligger i hela verlden. Detta skall bli ett ärorikt blad i häfden och man skall förvåna sig öfver att denna politik blifvit bekämpad, orätt uppfattad, icke på detta rum, utan på andra håll.? Se der hvad hr Rouher sade. Fursten reste och begaf sig till Rom; i Mexiko hade åtskilliga svårigheter uppstått rörahde presterskapets egendomar och han litade på påfvens välvilja för att få dessa svårigheter undanröjda. Men I kännen hvilka doktriner hofvet i Rom predikar rörande detta ämne. När Pius IX ser det franska presterskapet, som ej har någon egendom utan är aflönadt, fortfarande vara ett mönster och bibehålla ett stort anseende i verlden, så inser han mycket väl, att kyrkogodsen kunna bli afskaftade. Men om romerska hofvet kan underkasta sig. fullbordade fakta, kan det ej sjelf taga initiativet. Det kunde således icke lofva någonting alls. Maximilian återkom till Miramare. Ett lån på 126 millioner blef afslutet, men af detta lån inflöto ej mer än 102 millioner. Erkehertigen måste i Europa göra två års afbetalningar på sin engelska skuld, två års på skulden till oss samt erlägga en summa såsom lånegaranti. Detåterstod honom derefter blott 40 millioner, ja det är tvifvel underkastadt om han ens egde mer än 20 millioner när han kom till Mexiko. Fursten blef väl mottagen vid sin ankomst till Mexiko. Men vi ha ju alla sett hur under de sednaste femtio åren nya regeringar uppstått och jag frågar eder, om väl någon sett annat, än att hvarje sädan regering vid sin födelse blifvit helsad med nästanienhälligt bifall. (Oroliga rörelser.) Emellertid hade vår armå satt sig i besittning af Qvaretaro, af Guanaxato och af grufdistrikten. Kejsaren reste för att besöka dessa provinser och ännu blef han väl emottagen; men, jag upprepar det, med en viss varsamhet, ty klokt folk i landet tviflade på. framgången. Maximilian återvände till Mexiko; der gjorde han allt hvad han kunde göra för att grunda en rege ring, men öfverallt stötte han på hinder och om I liksom jag hade användt en del af ert lif med att läsa och tänka på denna minnesvård af det? menskliga snillet, som man kallar ?Napoleon I:s . korrespondens?, skullen I ha funnit nedslående likheter mellan mexikanska expeditionen och krigen i Spanien. Maximilian gjorde hvad kejsa rens bröder gjorde, han utfärdade dekreter, inrättade ett statsråd, införde en förträfflig konstitution, men till allt detta fordras män; han tillsatte prefekter och under-prefekter; han försökte att ordna rättsväsendet och att organisera : en armå. Kadrerna fattades icke, men tet fattades honom soldater, ty der borta finnes ingen konskription. Han försökte bygga jernvägar och gaf åt ett engelskt bolag koncession på linien Mexiko—Vera-Cruz. Vidare lät han utgå ett upprop till alla europeiska emigranter, i förhoppning att kriget i Amerika skulle . vända emigrationens flod från Förenta Staterna till Mexiko. Slutligen sysselsatte han sig med den vigtiga frågan om kyrkogodsen. Han vände sig till presterskapet. General Almoönte såg snart hur msgr Labastida drog sig för denna fråga, på hvilken han ej ville inlåta sig. Maximilian lät då kalla till sig apostoliske nuntien, msgrNeglia, som också infann sig. Han yttrade till honom: ?Vi kunna icke dnfva bort folk som köpt och betalt dessa gods, men vi skola anställa en revision af försäljningarne; allt hyad som då befinnes vara i full ordning skall bevaras, men allt som ej är i ordning skall göras om intet och sedan, medl: de annullerade köpen och med de gods som ännu l icke blifvit sålda, skola vi försöka att åväga-,! bringa en uppgörelse med romerska kyrkan.? Presterskapet tillbakavisade detta förslag; kej:! , TT No ;