Aftonbladet – 24 juli 1867, sida 2

ckzsa det gebit, som Ryssland afträdde, för enna sistnämnda makt, såsom idkande lott en medelmåttig sjöfart, icke var nåot egentligt offer på vänskapens altare, så an dock unionen draga rika frukter af lenna, blott till skenet likgiltiga, territorialinning. Japans nord har blifvit ryckt omkr. 000 sjömil närmare stjernbanerets hamnar. Jet numera amerikanska, fordom ryska, fak oriet Sitka är nemligen blott 300 geogr. nil aflägset från ön Jesso. De engelska beittningarne på Amerikas vestra kust Oregon, Vancouver m, fl. äro nu alldeles inklämda mellan unionens besittningar. Yankees ha emellertid ett för andra farligt sätt att tolka kartan öfver sin egen? verldsdel. Detta bevisade de nogsamt vid gränsregleringen i Oregon den 15 Juni år 1846. äl gingo leras pretentioner i början icke ut på mnåsot mindre än: hela kusten från det mexikanska till det ryska gebitet?. Detta modifierades dock och 499 n. br. antogs till oränslinie emellan unionens och Englavds besittningar vid Stilla oceanens östra kust. Vid detta tillfälle ådagalade England mycken undfallenhet för amerikanarnes pockande fordringar. Emellertid äro nu äfven Hudsonbailänderna och Canada alldeles cernerade. Englands Achilleshäl är dock dess andel i Oregon, icke eå mycket för landets eget värde skull, ty drömmarne om guldfält vid Frazer-floden skingrades hastigt, utan fastmera derföre att unionen numera kommer att anse denna knappt 120 geogr. mil långa engelska landsträcka såsom en nagel i sitt öga samt icke hvila förr än hon lyckats undantränga engelsmännen från hela Nordamerikas pacifika kust. Så länge dock ännu Nya Holland hyllar Storbritanniens spira är denna stats supremati i Stilla hafvet garanterad. Detta kommer dock, enligt all sannolikhet, icke att kunna räcka i alla tider. Men äfven Förenta Staterna äro betänkta på kolonier i Oceanien. Sandwichsöarne och Boningruppen domineras nu redan at stjernbaneret och lyda dess vilja. Dock är det icke några egentliga landvinvingar som unionen eftersträfvar i Stilla hafvet, hon har i detta afseende ärnu ett tillräckligt stort och närmare till bands liggande fält för sig på sin egen verldsdels fasta land; men väl gör sig med hvarje dag allt mera gällande det oafvisliga behofvet af goda positioner i Stora oceaven, lämpliga till nederlagsplatser för handeln i fredstid och passande till ut gängspunkter och depoter i fall af krig med någon större sjönakt. Ett förbund emellan Ryssland och Förenta Staterna emot England skulle träffa det sistnämnda landet ganska kännbart äfven i dess asiatiska rike och i allmänhet skaka dess inflytande il denna verldsdel. Genom en enda förlorad drabbning kunde dess anseeude hos de halfbarbariska folken, gom det nu beherrskar mera genom sin moraliska öfvervigt än vapnen3 styrka, på ett ganska betänkligt sätt rubbas. Man sig detta redan under sednaste orientaliska krig då det första misslyckade bombardementet af Petropawlowsk på Kamtschatka, den 30 Aug. 1854, blef bekant i Kanton. Kineserna skrattade öppet åt och gladde sig öfver de allierades vanmakt?. ?Hvad behöfde man frukta dessa numera förödmjukade barbarer?? En, äfven i sina direkta militära följder obetydlig förlust emot någon civiliserad makt skadar Eogland i sjelfva verket mer än en stor seger öfver en asiatisk armå kan godtgöra. Yankees underblåste ock, allt hvad de förmådde, detta förakt för ves.m ikterna? hos det himmelska rikets söner; de gladde sig ju sjelfve öfver engelsmännens motgång. För att återgå till vårt ursprungliga ämne, så kommer nu väl genom Suezkanalens öppnande ingen direkt fördel att beredas Förenta Staterna, men de frukta icke heller följderna af denna kommunikations förverkligande, ty den gagnar ju icke England — tvärtom, ?denona kanal skall skada Amerikas enda rival på hafvet?. Blott England kan göra Amerika segerpalmen stridig ; men denna tillkommer emellertid, enligt yankees åsigter, unionen. I dess och ingen annans hand skall verldshandelne framtid hvila. ?England har spelat ut sin roll — Amerika beträder scenen?. Newyork — så resonnerar amerikanaren — skall bli hela verldens emporium. Hit skola alla den rika orientens, Kinas och Indiens varor samlas för att härifrån spridas till den gamla verlden, hvars alster samma väg, d. v. 8. transito Amerika, skola sändas till de nyss öppnade stora marknaderna vid Stora oceanens vestra kuster, bebodda af hundradetals millioner menniskor. Att dock icke på långt när allting förhåller sig så, som amerikanska ögon, i någon mån skymda af sin ofantliga egenkärleks dimma, älska att se sakerna, bevisas tillfyllest af de storartade ansträngningar som England gör för att bibehålla sin maktställning. Men å andra sidan åter bör medges att den amerikanska domen att England är gammalt? icke saknar sina förklaringsgrunder, bland hvilka vi här blott vilja nämna dess ängsliga fruktan för krig. Det märkes nog att detta land vill spara på sina krafter, och det har ganska vällyckats häri. Det skall derföre icke heller blifva så lätt att taga spiran ur handen på det stolta Albion. Med sin långt fram i tiden skädande siareblick i allt hvad handelns och sjöväldets intressen rörer, skall England icke oförberedt träffas af slaget, såsom vi af det följande skola få se. Ja, det kunde väl, om lyckliga politiska konjunkturer inträffa, hända att verldshandelsväldet i en framtid skulle delas emellan tvenne makter, Efter att ha förutskickat ofvanstående nn KE AA RR DD FR KR SD OO JA DM DD TA allmänna b:traktelser skola viidet följande söka ingå i en speciellare granskning af såväl den egenart fulländade Suezsom den sannolika Panamakanalens verkningar på verldshandelns utveckling, med sär-kildt fästadt afseende på England och deg scuropeiska norden, EDER EERO Hertigen-regenten har i dag på förmiddagen hållit statsråd, — Statsrådet grefve von Platen anlände den 18 Juli till Toulon, berätta franska blad, der han ämnade stanna några dagar för att. besöka dervarand så stora marinetablissement ;