Aftonbladet – 19 juli 1867, sida 3

ppmärksainhet å thin sida skall komma er att lömma de från er ställning oskiljaktiga obehaen, för att blott påminna er edra framgångar ch de tjenster ni dagligen gör landet. Mottag, vin käre Rouher min försäkran om uppriktig änskap. Napoleon.? Ea korrespondent till en tysk tidning krifver i anledning häraf: Detta bref från ejsaren till etatministern är ett nederlag för let s. k. tredje partiet och alla dem, som nekat och förespått Rouhers afgång. Det unde för öfrigt ieke antagas, att kejsaren .nder nuvarande förhållanden skulle efskeda louher, emedan efter de sednaste debatterna lagstiftande kåren detta afsked icke skuile a någon betydelse, så framt icke samtidigt ned detsamma en radikal förändring i reimen, jag menar författningen, företoges. fen dertill skall kejsaren svårligen någonin beqväma sig.? Det skandalösa uppträdet mellan berrar )uruy och Weiss afbandlas af de sjelfstänliga tidningarne på ett för undervisningsninisterns söner föga smickrande sätt, hvarid minnet af hr Öassagnacs uppträdande vå enahanda sätt upplifvas, och saken börar nu antaga alltstör:e dimensioner. Jourval de Paris är redan stämd för rätta, och wu åtalas äfven Courrier Frangais af Casagnac den äldre (senatorn). Polisen har inställt husvisitation på sistnämnda tidnings byrå och dervid tagit i beelag ungefär 200 bref från personer, som förklara sig vilja ansluta sig till det föraktförbund? mot Casagnacerna och Duruyerna, som Courrier rancais organiserar. Tidningen stödde sig vid sitt förslag härom på, att nämnda herar tagit till sin uppgift att skymfa alla ch söka skydd bakom sina embeten eller sin skicklighet att föra vapen. (Herrarne Granier öfva sig hvarje morgon i att skjuta ; och täkta.) Tillika påminde tidningen om Beauvallons duell, då ban sköt ibjäl Duarrier med pistoler, med hvilka han kort före duellen öfvat sig, men som han på stridsplatsen försäkrade sig icke känna. Granier de Cassagnac, som är Beauvallons svåger, var invecklad i denna sak, och generalprokuratorn på den tiden yttrade om den nuvarande deputeraden följande: ?Dette är sanningen. Tillstån, mina herrar, att det drog långt om, innan den kom fram, och att det gått trögt för herr Cassagnac -— vd I -— OT OO TD w i mA AM AA uu Mm mel att låta aftvinga sig bekännelser. Han har. blott .en ursäkt, om det i allmänhet kan vara fråga om ursäkter i dylika saker, och . det är hans slägtskap med Beauvallon, och endast denna kan öfverekyla hans lögner. — Sådana personer, menar Courrier Francais, hvilka dessutom, fadren ji kemmarer och sonen i tidningen Pays,göra sig till Pinsulteurs publique, är man ingen upprättelse skyldig, och de borde utstötas ur sällskapslifvet. Hela historien — den slutade med Beauvallons dömande till 8 eller 10 och hans sekundants till 7 års tukthus — hade 1848, då de allvarsamma händelserna inträffade, råkat i glömska, tilldess den nu genom den unge Paul Cassagnacs uppförande blifvit uppfriskad i allss minne. ÖSTERRIKE. Stämningen i Ungern har börjat taga en för regeringen ofördelaktig vändning. Folket har hemtat sig från den första förtjusningsfebern och Get politiska bakslaget har börjat låta förspörja sig. Stämningen ikomitaterna är rent oppositionel. Det inser nu äfven Deakspartiet, hvars organ Pesti Naplo? anser ställningen så allvarsam, att bon höjer ett varniogsrop.. Det ärisynnerhet tre beskyllningar man gör regeringen och det henne stödjande Deakspartiet. Den första är att landets sjelfständighet skall ha plifvit förrådd genom lagen rörande k:jsarrikets gemensamma angelägenheter, den andra gäller resultatlösheten af bennes politik i afseende på Kroatien, -isynnerhet hvad Fiume beträffar, och den tredje att skatterna trots författningens återställande ej blifvit nedsatta. Presee -söker i en artiket visa. grundlösheten af dessa beskyllningar. Karakteristiskt för omslaget i stämningen är att man i Waitzen ämnar enhälligt :älja Kossuth till deputerad samt att andra ko mitat vilja välja hans båda söner. Från Galizien ingå unde rättelser om de härjaingar och förödelser, som de ihållande regnen der anställt. Floderna San, Viar, Dunajee och Kamienic ha stigit öfver sine bräddar. San står 20 fot öfver sitt normala vattenstånd. Mer än 100 qvadratmil befinner sig under vatten. Skörden är förstörd och stora sträckor odlad mark äro öfverdragna med, gyttja. . Bland befolkningen i de öfversvämmade trakterna herrskar redan stort elände. Från Zara i Dalmatien skrifves den 9 dennes, att koleran starkt griper omkring sig på and.a sidan turkiska gränsen. Dödligheten och förskräckelsen äro så stora, att liken flerstädes få ligga obegrafna. FTTALIEN. Till Gazetta di Torino, som nyligen innehöll en artikel, hvilken uppmuntrade försöken att erhålla Rom åt Italien, har ett bref från Garibaldi ingått, hvilket tidningen aftrycker. Garibaldi förklarar deri, att han beslutit sjelf bidraga till Roms befrielse. Utan Rom? — säger han — finns intet lugn, ingen lycke, intet möjligt Italien.? IBrefvet slutar på löljande sätt: I Jag skrifver till er några berömmande ord, I för det ni kämpat för rättvisans sak; i stället för enfaldiga beskyllningar mot den romerska rörelsens ledare, har ni proklamerat dennas nödvändighet, och jag skänker er mitt bifall af hela mitt hjerta. Jag anser det vara en hederssak för romarne att bryta det hatade och förhatliga slafveriet och detta så snart som möjligt och på hvad sätt som helst. Italienarne tillkommer då der heliga pligten att till sista man ila sina bröde: till hjelp. Mina vänner och mina söner skola hä den äran att strida för Roms stora sak. Det berättas, att 400 garibaldianer är samlade vid Viterbo för att öfvergå den ro merska gränsen. Många italienska truppat I delningar äro uppställda mellan Velletri oc! Frosinone. I Catanea och i östra delen af ön Bicikier ha oroligheter utbrutit. SPANIEN. Enligt underrättelser från Madrid af der 10 skola nya insurgentskaror visat sig Katalonien. I trakten af Tarragona had en strid egt rum ellen dem och gensdar t meriet, hvarvid flera togos till fånga. Ge it neralkaptenen Peznela hade befallt att d i. I skulle skjutas. Den i Palencia skjutae löjt MU SI j yst