Här och der i Europa. (Bref till Aftonbladet.) Geneve den 10 Juli. Nu för tiden, då man skjutsas fram på jernvägar och flyger i ballonger, kan det synas medeltidslikt att som en vandraude riddare tåga till fots genom bygderna. Men det är enda gättet att lära känna seder och folk, ty kommer man väl in i en jernvägswaggon, så kan man sitta der år ut och år in, och resa hela verlden rundtomkring, utan att hafva erfarit något annat än en känsla. som om man farit kring jordens län der instängd i en koffert, Snöra derför ren. seln och framåt marsch! En karta och en kompasg, se der hvad man behöfver för en fotresa. Vi styra kosan sydost från Paris till en af Frankrikes herrligaste provinser, det vihrika Bourgogne. Paris ligger redan bakom oss, och då vi kasta en blick tillbaka se vi blott kyrkornas torn som höja sig öfver den orediga massan af hus och palatser. Om man också icke älskat Paris blir man likväl melankolisk då man lemnar denna drottning bland städer. Det är som om den glade barberaren Figaro stod vid barrigren och sjöng: Säg farväl lilla fjäril åt nöieni Åt kurtiser och lekar och löjen. Ännu en afskedsblick. Der strålar liksom en stjerna i fjerran. Det är frihetens gyllene symbol på Julikonnen som blänker i solen och sänder oss den sista helsningen från Paris, sägande: Det var här den gnista tändes, som flög-ut öfver verlden och gaf nytt lif åt frihetens slocknande flamma. — Farväl, revolutionernas stad, je nlikhetens vagga! Genom departementet Seine et Marne tåga vi fram mellan böljande hveteåkrar och fruktträdgårdar. Floderna slingra sig genom de, bördiga fälten och här och. der. rinner en liten rännil under skuggiga pilar och popplar. Våra hyggliga landtbor sitta med sina metspön vid stränderra och vänta med berömvärdt tålamod på ett napp. Der på landsvägen komma några bondqvinnor ri: dande på åsnor; och nere på ängen håller man på att lassa hö i. stota vagnar, som äro förspända med två å tre hästar, den ena efter deh and;a, alldeles som bruket är i Ryssland; Vid Möntereau förenar sig Yonie-floden med Seinen, och der komma vi först in i Bourgogne. Det första som vi anmärka äro de ypperliga landsvägärne. De gamla äro lagda med huggen sten, men på sednare tider har man börjat att måkadamisera vägarne, och det är fördelaktigare för både åkdon och dragare. 1 detta fallet är Frank