Aftonbladet – 18 juli 1867, sida 2

MT ER RE EEE I PAP SE OS ARA Skandinavien ooh om;stningen I NordSiles Under denna öfverskft läses i Opinion Nationale en artikel aftlex. Bonneau, så lydande i öfversättning: Vi ha aldrig uppht att understödja Skandinavien i allmänhoch Danmark isynnerhet mot de fiender, m hota deras oberoende. Att försvaga a efterhand sönderstycka Sverge, Norgeigh danska monarkien, för att vid law tillfälle helt och hållet uppsluka dem, d är den politik deras mäktiga grannar i ter och sydost mot dem fullfölja. Rysslan har redan bemäktigat sig Finland, hva förlust har bragt Sverges makt på förfa Herre öfver detta vigtiga land och de orifvande öarne, tränger Ryssland nu, på a punkter, in på det nordliga Skandinavienoch man kan vänta att se det inom kort öra anspråk på den dyrbara kuststräckan Finnmarken, ty det har vidtagit alla förbedelser i denna riktning. Hvad Rysslandör och tillämnar mot Sverge och Norge, d2mma utför eller förbereder Preussen mot anmark: Detta lilla, men ändock betydan: konungarike, som nyss räknade mer än å och en half mill. inbyggare, befinner z nu inskränkt till 1,700,000; följaktligt har man med ett enda slag minskat dered mer än en tredjedel. Men det är ej nog r kabinettet i Berlin att ha fråntagit Danmk Elbehertigdömena; det vill — man kan tvifla derpå — taga hela Jylland, för attzherrska sunden, och om man tillåter det t tillfredsställa denna nya lystnad, skall Dmark komma att utgöra en stat om bl: 900,000: menniskor, oförmögen att lefvalitt eget lif och bestämd att, i en mer ler mindre nära framtid, alldeles försvin. Om Preussen får förverkliga denna pl, om det bemäktigar sig Jylland, såsom :t tagit Holstein och Slesvig, skola de or, hvarmed Preussens och Rysslands sättliga lystnad hotar Europa, ytterligare illtaga etter en stor måttstock. Czarernaa alltid betraktat de skandinaviska sunde och Bosforen såsom ?nycklarne till deranus?. Det är derför temligen otvifvelakt att Ryssland, den dag då Hohenzollerxa huset bemäktigade sig Jylland, skulle sa den motsatta kusten af Kattlegat, d. v. BSverge, i besittning. Det är sakförhållannas, de politiska situationeroas logik, ocket är möjligt att mellan kabinetten i Bin och Petersburg en eventuel öfverensk,melse med afseende å dessa ,annexioner ran ingåtts. Från det ögonblicket skulle ener finnas något Skandinavien ; det vestr Europas nordliga förmur är då försvurn lika väl som dess bålverk i öster, Pot; och man behöfver ej vara någon djujpolitiker, för att göra sig en riktig förestning om följderna af en dylik tilldragelsioch för att inse, hvad de sju och en half illionerna iobyggare i de tre skandinavig länderna väga i de europeiska intressen vågskål. Iaför denna fara.vilken ej ens de mest likgiltige eller mestptimistiske kunna be-: teckna såsom ettinbillningsfoster, har Europa en stor pli att uppfylla: den att upprätthålla aktninnp för rättvisan och fördragen. Man måstmot Preussen uppresa det enda hinder, sc nu kan ställas i dess väg, i det att man jdgar det att utan uppskof verkställa besmmelserna i Pragfredens femte artike hvilken .tillförsäkrar Nordslesvigs invåna rättighet att fritt välja mellan det skandintska fosterland, som de sörja, och det tysktädernesland som man vill påtvinga dem.En omröstning. bland denna befolkning slle klart och afgörande lösa nationalitetsfrån ; den skulle skapa ett prejudikat af stoetydelse, hålla Berlinkabinettets absorbeigslusta i schack och, bättre än en befästag, trygga Danmarks oberoende. Men fi att omröstningen må kuona medföra ett : önskvärdt resultat i hela dess vidd, ädet af nöden, är det oundgängligt att afreussen utverka femte artikelns utförande 1 hela dess omfattning. Denna artikel lyderå: H. M:t kejsaren adsterrike öfverlåter till H. M:t konungen af Pretwen alla sina genom freden i Wien af den 30kt. 1864 förvärfvade rättigheter öfver hertigdiena Holstein och Slesvig. med förbehåll att befuningarne i Slesvigs nordliga områden, om dejenom fri omröstning uttrycka sin önskan, attillhöra Danmark, skola återlemnas till. denna ut.? Dessa bestämmelr innebära, som man ser, iogen inskränkng. Nordslesvig bör i sin helhet kallas atmedelst folkomröstning uttala sin önskan, a Preussen har ej rätt att undantaga någordel, hvarken ön Als eller. Aabenraa ellerns Flensburg. Visserligen måste man, inn man skrider till om. rötning, bestämma ss territoriella gräns, såsom det heter i Iclin, men frågan om denna gräns erbjudengen svårighet; preussiska regeringen harjelf fastställt den, då hon den 13 Februar1867 lät företaga val till nordtyska pa: lamtet. Nordslesvig skyn; dade till valurnornaför att för första gån: gen lägga, sin, önska i dagen, och dess röster, samvetsgrannamlade, beteckna med en nästan matematis precision de gränser, inom .hvilka det i Pgfreden stadgade nya vädjandet till befolkngen bör inskränkas, Man har efter folknröstningen upprättat ytterst noggranna, Irtor. Någon ovisshet är sålunda ej -möjli och att, såsom preusr arne fordra, från nröstningen, vilja utesluta ett betydligt ital slesvigare, hvilka med valsedeln i har bekräftat sina skandinaviska sympatier ac sin oryggliga önskan