Aftonbladet – 17 juli 1867, sida 2

det varit ytterst svårt, ja kanske rent af omöjligt för Juarez att genomdrifva sin önskan att benåda Maximilian — gent emot en armå, der alla ännu voro omhvärfda af det borgerliga krigets fasor och der alla sinnen voro uppfyllda af lågande förbittring öfver de blodsdomar, som på Maximilians befallning blifvit verkställda emot deras fångna kamrater och mest värderade chefer. Det är oss nästan oförklarligt, huru man, i likhet med Göteborgs-Posten, ken till den grad förlora sig i tankeoreda att i en sak sådan som denna börja tala om den konstitutionella monarkiens oantastlighet och utropa : ?Skulle folken verkligen taga sig rätt att döda suveränerna, hvarför skulle då icke suveränerna hafva rätt att beröfva folken förmågan att döda?? Tr r verkligen Göteborgs-Posten, att Mexikos republikanska regering såsom en suverän, såsom landets konstitutionelle monark kan betrakta en främling, som blifvit inkallad af ett litet till följd af kyrkodomänernas indragande missnöjdt prestparti, som blifvit utropad till kejsare af en samling 8. k. notabler, utsedda inom detta parti af den franske öfverbefälhafvaren och sammanträdande under skydd och inflytande af de franska bajonetterna? Om en främmande mskt, t. ex. Ryssland, skulle vara missnöjdt med ställningen i vårt land, om ett litet parti, som vore förbittradt öfver några genomförda reformer och upphäfda privilegier, satte sig i beröring med denpna utländska makt cch med en af densamma favoriserad utländsk prins och det sedan lyckades att med hjelp af ryska kauvoner och bajonetter för ett ögonblick intaga vår hufvudstad och der låta utropa den främ: mande usurpatorn till konung, tror Göteborgs-Posten, att vår nationalarm och vår lagliga regering, när de lyckades omintetgöra invasionen och gripa inkräktaren, hade någon förpligtelse att betrakta honom såsom en konstitutionel monark, på hvilkens bufvud icke ett hår finge krökas? Vi -ha här förutsatt någonting, som på Guds makt aldrig kan komma att ske; men vi måste gripa till nära liggande liknelser af något handgriplig natur, för att göra oss förstådda af Götebargs-Posten. Vi ha läst någonstädes, att Juarez ärnar utfärda ett manifest, för att inför den civiliserade verlden rättfärdiga det steg Mexikos regering ansett sig nödsakad att taga och atthan deri bland annat skulle yttra, att nämnde regering velat bespara sitt land en olycka, liknande den, som Frankrike rönt deraf, att fraöska regeringen icke efter hela lagens stränghet bestraffade den man, som för några tiotal af år sedan gjorde den land: stigning i Boulogne, som aflopp så snöpligt. Se non vero, ben trovato.