Aftonbladet – 16 juli 1867, sida 2

Article Image
ära som nu uttömda. I de östersjöhamnar, rån hvilka spanmålsoch mjölafsändning jä Sverge kunnat ifrågakomma, har stor rist på fartyg uppstått, och hit har komnit en särskild sort fartyg — s. k. ?bördinsar? — hvilka annars blott begagnas att ransportera gods emellan Petersburg och Xronstadt. Såväl skeppare som besättningar vå dessa fartyg talade endastryska. Nämnle fartyg hitförde rågmjöl från Petersburg. Åtskilliga Jastdragareångfartyg från Finland hafva hitkommit, hvilka annars endast navigera insjön Saimen och Saimakanal; de hafva varit lastade med utsädesråg, hvilken varit särdeles efterlängtad, emedan den fördröjda rågblomningen naturligtvis försenar rågskörden. I förgär ankom en dylik last med ångfartyget Ilmarinen från Wiborg. Rågmjölsafsättningen är ganska liflig.De vid Skeppsbron upplagda mjölmattorna forslas oafbrutet dels till de ångfartyg, som lasta på Norrland, der behofvet är stort och all. mänt, fastän mnorrländningarne förlidet år ansågo sig ha fått så rik skörd att deras köpmän sällan någon höst härifrån försett sig med så litet spanmål som i fjol — dela till segeloch ångfartyg, äfven liggande vid Skeppsbron och lastande på städerna längs med östra kusten äfvensom på blekingska och skånska städerna, dels till bangårdarne, och dels till ångfartygen vid Riddarholmen för att sändas inåt landet. Emedan skörden äfven i Ryssland och Östersjöprovinserna icke utföll öfver, utan snarare under medelmåttan, är det klart, att priset på råg och rågmjöl nu måste ställa sig temligen högt, men tages i betraktonde å ena sidan att rågmjölet är af riad säd och af särdeles god beskaffenhet, hvarigenom det till: brödberedning är hvad husmödrarna kalla ?drygt?, och å andra sidan att den spanmål som våra landtmän afyttrat redan förliden höst blifvit väl betald, och således beredt dem en behöflig penningtillgång, så tro vi, att äfven de, som hefva sålt sig för nära och nu nödgas köpa ryskt mjöl, icke :derigenom ådraga sig någon synnerlig förlust. Men både deras — och isynnerhet våra protektionisters — uppmärksamhet taga vi oss friheten fästa derpå, att nu åtminstone är det väl förmånligt äfven för landtmännen, att vi ej hafva någon införseltull på råg och rågmjöl, eller skulle det vara så särdeles angenämt om dessa artiklar, redan dyra, men nödvändiga — rågen till utsäde, råg: mjölet till föda — ytterligare skulle fördyras genom eu införseltull? Vi antaga visserligen att protektionisterne alldeles icke af det faktum som står fram. för dem, medgifva sig hafva lärt något utan fortsätta med det vanliga ordandet om hafreexportens förderfliga verkningar på vårt jordbruk?, men skulle de på fullt all var vilja yrka att våra landtmän förlidet å1 bort försaka att till fördelaktigt pris sälj — sin hafre för att i sommar använda der i stället för ryskt rågmjöl till bröd, elle: skulle detta blifvit smakligare derigenom att mjölet genom tullen fördyrats? Elle skulle den allmänt nu behöfliga utsädesrå gen blifvit drygare och frodväxtare, om äf.

16 juli 1867, sida 2

Thumbnail