Aftonbladet – 15 juli 1867, sida 2

STOCKHOLM den 15 Juli. Förslaget tll ny lag rörande vaitenrätten. IL. I föregående uppsats meddelade vi en sammanträngd öfversigt af de allmänna grunler, på hvilka detta lagförslag blifvit bygdt. Utan tvifvel behöfva vi icke erinra derom, att detta lagförslag måste blifva ganska omängsrikt och bestämmelserna deri både talrika och detaljerade. Det innehåller också 31 paragrafer och ett ganska betydligt antal deraf består af flera särskilda momenter. Emedan sjelfva lagförförslaget upptager i tryck 27 stora qvartsidor, medgifver oss ej tidningens utrymme att här in extenso meddela detsamma och att i sammandrag referera det anse vi omöjligt, utan på bekostnad af tydligheten. Vi förmoda äfven att hvar och en som specielt intresserat sig för ifrågavarande lagförslag har dermed försett sig. Vi erkänna villigt och med tacksamhet att komiterade användt mycket arbete och stor omtanka för att göra förslaget så fullständigt som möjligt; men på samma gång nödgas vi erinra att det, enligt vårt förmenande, i vissa fall fordrar en omarbetning, ech vi förmoda att den kommer att företagas med ledning af de anmärkningar som sannolikt icke uteblifva. I denna förmodan ligger ej något klander mot komiterade, ty förbises bör icke de stora svårigheter som de haft att bekämpa, enär de i flera fall nödgats föreslå nya lagbestämmelser utan ledning af förut gällande föreskrifter, och dertill rört sig på omräden som för dem varit främmande och der speeella tekniska studier äro behöfliga. Af de vid förslaget fogade reservationer inhemtas äfven att komiterade i ätskilliga frågor hyst olika åsigter. Kammarrådet grefve Wrangel hac icke delat pluralitetens åsigt beträffande de grunder hvarefter taxan för flottleds begagnande af andra än oktroj innehafvare skall upp: rättas. Hans anmärkning afser egentligen, att då, enligt lagförslaget räntan å undersökningsoch anläggningskostnaden för flottled skall beräknas till nio procent, så vill han att ifrågavarande ränta skall beräknas till sex procent och den årliga amorte:ingen på kapitalet till två procent. Intendenten Elworth har icke i vissa fall kunnat biträda de föreslagna bestämmelserna rörande flottniog, och derföre afgifvit ett särskildt försleg till stadga engåendes flottning af trävirke?. Emedan denna fråga är af stor vigt för trävaruindustrien i de norrländska länen och Wermland, så förmoda vi att dervarande länsstyrelser och hushällningssällskap åt denna fråga skola egna en speciel uppmärksamhet. Emellertid anse vi oss böra uttala den åsigt, att hr Elworths förslag synes oss mera fullständigt och dertill mera praktiskt, än det som komiterades pluralitet åstadkommit. Brukspatron Gahn har mot flera bestämmelser i lagförslaget reserverat sig. Han 0 mm MH rr: OMA4 PRE TT tu a mn LA ee en 4 DD AO DD DD er DD MN CT FR Å OD har i åtskilliga frågor af vigt afgifvit särskilda förslag — t. ex. rörande dammfäste och dammbyggnad. Vitro att hr Gahns förslag till bestäramelser i dessa ämnen förtjena mycken uppmärksamhet, enär de äro gjorda af en man, hvilken sjelf är en skickbesitter de speciella insigter, som erfordras. kr Gahn framställt mot de möjligen väl stränga bestämmelserna rörande vilkoren för deltsgande uti eller frikallelse från delaktighet i sjösänkningar eller andra vattenutrifniog eller flyttning i och för odling eller Vi astaga emellertid att dessa anspråk — han verksegarne i allmänhet — grunda sig på den häfdvunna föreställningen att den som genom vattenverksanläggningar beredt sig tillfälle att begagna vattnets drifkraft har på eganderätt grundade anspråk att behålla drifvattnet oförminskadt. Men af lika stor, om icke större, betydelse än dessa af reservanterna gjorda anmärkningar, äro de som kunna och måste göras mot den grupp af bestämmelser ilagförslaget som afse vattenrättens tillämpning första initiativet till ifrågavarande lagförslag utgick från jordbruksidkarne. Deri lisger visserligen icke något berättigande för jordbruket att företrädesvis blifva tillgodosedt eller tilldeladt förmåner på någon annan näringsgrens bekostnad; men det är obestridligt, att för jordbrukets fortgående utveckling är en ny och rationel vatten-rättslagstiftning oafvisligt nödvändig. Det är dock på detta, här föga bearbetade område, som komiterade påtagligen visat sig icke vara fullt hemmastadda. Vi orkänna villigt avt komiterade bjudit till att bryta de befintliga lagstadganden hvilka äro ogypnsamt stämda emot all vattenafledning, och föreslagit sådana bestämmelser hvarigenom, till fördel för ängsvattning (uppdämning och öfversilning), förbudet mot ledniogar skall upphäfvas. Men då komiterade — med anledning af det åttonde skånska landtbruksmötets framställning om en fullständig ängsvattningslag — anse ?att en lig bruksegare, och således på detta område l. Likaledes synas oss de anmärkningar, som aftappningar, vara beaktansvärda, hvaremot ha.s anspråk i fråga om vattenverks . andra behof möjligen äro för långt drifna. l har synbarligen ansett sig representera vattenI på jordbruket. Man bör ihåghomma att större er arenhet af ängsvattningens prak-l. tiska tillämpning, än den som hittills vunnits, vore af nöden, innan en fullständig ängsvattningslag, med någon utsigt att blifva för landets egendombha :örhållanden lömp lig, härstädes till antavunde kan förekomma? — och vidare yttra: iör att emellertid möj liggöra ängsvattningens införande, hvarförutan den behöfliga erfarenheten ej kan vinnas, torde dock lagstiftningen böra för närL i varande, i öfverensstämmelse med (ofvan)! nämndelandtbruksmötes tillika gjorda underdåniga hemställan, åt ängsvattningen egna den uppmärksamhet att tillfälle till afledning af nödigt vatten från vattendragen beredes och att-de hinder för sådan afledning, som i nn vällande las förefinnes. varder såvidt i i ;