Aftonbladet – 13 juli 1867, sida 3

såväl en ekonomiskt och sanitärt vigtig ar gelägenhet, som ock en fråga om komfo: och behag i det dagliva lifvet, står ma ännu, åtminstone här i landet, i detta hä seende på en temligen primitiv och fög rationel ståndpunkt. Vi tillmäta oss ej nå got omdöme om, huruvida en på Malling förlag i Kristiania utgifven skrift ?Om Op varmniog og Ventilation af Beboelses-V2e relser? löst problemet, men att den förtje nar uppmärksamhet, synes oss ganska visst oberoende af författarens åsigt att han, son under längre tid — säger han — studerat äm net och anställt experimenter, lyckats ådaga lägga, huru man med mycket enkla medel som öfver allt stå till buds mot ringa kost nad, kan uppnå en ändamålsenlig uppvärm ning och ventilering af boningsrum. i ha flere gånger omtalat de af chefen fö riksbiblioteket i Kjöbenhavn Chr. Bruun, förening med assistenen i ministeriernas arki O. Nielsen och fullmäktigen i finansmini steriet A. Petersen, utgifna ?Danske Sam linger for Historie, Topographi, Personal och Literaturhistorie?, i hvilka man finne mngahanda intressanta, företrädesvis kul turhistoriska upplyspiogar. Andra bandet andra och tredje häfte innehålla sålunda bland annat, ett är 1650 upprättadt ?Frede riksborg Slots Inventarium?, ett ej ovigtig bidrag till den danska konsthistorien. A biblioteksassistenten O.Jacobsens PBidrag til vidskepelsens historia? ser man, att medel tidens s. k. gudsdomar användes i ?rätts skipningen? temligen långt inBi den nyar tiden. Ännu 1649 utfärdar biskop Broch mand en varning mot vidskepelsen att sök: uppdaga mördare genom att låta den miss tänkte lägga handen på den mördades lik som förmentes gjuta blod?, när det vid rördes af den skyldige. — Tvenne icke dan ska vetenskapsmän ha lemnat bidrag til föreliggande dubbelhäfte, nemligen den be kante franske författaren grefve Paul de Riant samt bibliotekarien G. E. Klemming — Den bekante franske skalden och lit teraturhistorikern Thalgs Bernard har nyli: gen utgifvit en ny diktsamling, kallad Me. lodies pastorales, (4:e livraison), hvilka han tillegnat svenske majoren Staaff Psäsom et! vittnesbörd om internationel erkänsla för hans arbete: Cours de la litterature fran. caise?. — Österrikiske litteratören frih. A. v. Stifft, som rest i Sverge för ett par år sedan, bar nyligen utgifvit en större roman i tvenne band ?Modernes Leiden? (Leipzig, Kollman). — Utgifvandet af andra upplagan af Samlede Skrifter af Forf. til en Hverdagshistorie (fru Gyllembourg—Ehrensvärd) går mycket raskt. I dessa dagar har redan sjunde bandet utkommit, innehållande ?Montanus den vngre, ett af den spirituella författårinnans yppersta arbeten, samt ?Nisida?, Vi föreställa oss, att man för de flesta något så när välförsedda privatbiblioteker skall anskaffa den fullständiga samlingen af dessa utmärkta noveller, hvilka äfven i vårt land genom några öfversättningar förvärfvat sig stor popularitet, men bvilkas finaste egendomligheter gå förlorade i en öfvereättning. — Den bekante, åldrige historikern professor Friederich v. Raumer har författat två band ? Erinnerungen aus meinem Leben, hvilka först efter. hans död skola utgifvas, emedan de innehålla meddelanden om nyligen aflidne och ännu lefvande personer. : — Invigning af nybyggnader i Paris på Naoleonsdagen. Den 15 nästkommande Augusti komma följande nybyggnader i den franska hufvudstaden att invigas: Trefaldighetskyrkan. kyrkan S:t Augustin, den yttre byggnaden af den nya operan, 3:dje arrondissementets maireshus, Sqvare du Temple, samt 4:de arrondissementets maireshus på Rue de Rivoli i närheten af Napoleonkasernen. — Gounod är åter sysselsatt med komposition af en opera, hvars hjeltinna är den olyckliga Francesca da Rimini G tragedier redan flera gånger behandiad för scenen, bland andra at Alfieri och Paul Heyse). — Roderich Benediz har fullbordat ett lustspel i tre akter. Det heter: ?Bangården.? — En stor musikfest under Richard Wagners ledning skall i Augusti firas i Meiningen. Franz Liszt lär komma att biträda dervid.