Aftonbladet – 13 juli 1867, sida 2

— och ni frågen er om icke mitt förslag är ett tomt skryt eller en inbillning. Saken är emellertit ganska enkel.? PEnkel!? utbrast öfverste Renaud och rönkade misstroget på hufvudet, trots sin förtröstan på brodren. PHafven ni hört omtalas att det fordom funni:s en bäck, som flöt från Menilmontant till Paris ?7 nJa7, svarade Mouchette. ?Detiär kändt! kändt !? Man skrattade, men ingen instämde 1 den försäkran gossen gifvit. MDenna bäck?, fortfor de Osynliges chef, blef öfverbyggd, och sedermera förvandlad till afloppskanal. Nåväl! denna bäck existerar ännu.? PVidare?? frågade Martial Renaud. ?Medelst efterforskningar, penningar och tid, hafva edra chefer upptäckt att denna afioppsrännil utmynnade å ena sidan på pappa Tournesols gård, och å den andra i en inhägnad, som utgör en del af huset i Belleville.? Det var tur!? inföll Mouchette. Den lyekliga upptäckt våra ingeniörer gjort är i sig sjelf märkvärdig, men hvad som skall a eder ännu besynnerligare, är den fullkomliga okunnighet om dessa båda öppningar, hvaruti egarne till ifrågavarande. egendomar befinna sig. Denna okunnighet är vår bästa utsigt tll säkerhet. Vi kunpa således färdas i all måklighet, gå och komma efter behag på denna underjordiska väg, utan fruktan för herr Jules spioner eller grefvinnan de Casa-Reals tillgifna tjensre.? ?Stackars herr Benjsmin!? tänkte Mouehette. Han har tillsvidare stoppat pipan i säcken.? Således?, sade Martial Renaud, ?mäste