Aftonbladet – 10 juli 1867, sida 2

nit eder på värdshuset Modige haren, ehuru stället med allt skäl kunde förefalla eder temligen illa valdt för sammankomst mellan vårt sällskaps förnämsta medlemmar. Ingen af de osynlige tillät sig en rörelse, men af deras småleenden såg grefve de Warrens att han haft rätt. ?Min Gud, mina herrar, återtog han, Yingen utaf eder har rättighet att diskutera stormästarens order, jag vet det, men hvar och en utaf er eger fiket att inom sig bedöma den väl eller icke, och jag lägger alltför stor vigt vid eder opinion för att icke söka bevisa er att detta ställe, huru besynnerligt det än vid första ögonkastet kan synas, likväl var det enda som var möjligt att välja och utsätta till mötesplats.? Hvartill gagna dessa förklaringar? Vi hysa det oinskfänktåste förtroende till er, min käre Passe-Partout?, sade San Lucar. Våra chefer handla aldrig utan att pp förhand hafva moget, öfyerkigt. alla skäl för oci ot si tgärde.?, ti a det veta vin Ao HilMdO Mortimer, ?Dessa herrar hafv?, rätt sade Marti 03 ce Fätt?, artial Renan fom OA ning, Pvi äro här för att yCda, ICEO för att resonnera.? ?Ni skolen höra mig, mina vänner, det i värt företags eget intresse eom jag taar. De fyra osynlige trodde sig icke böra göra vidare invändningar; de bugade sig erför artigt till tecken af samtycke. Mouchette ansåg sig böra följa deras exempel. Han hade dertill två ekäl: först och främst var han mycket nöjd att derigenom ställa sig på samma linie med sina fyra nya kamrater; och för det andra hade han icke förstått ett enda ord af hvad som blifvit yttradt, men hoppades ifrigt att kunna upp