Aftonbladet – 10 juli 1867, sida 2

svarte debardören gifvit grefvinnan de Casa Real, att chefen för de osynlige icke var någon främling i den ifrågavarande rike spanjorens hus, eller åtminstone att han der hade trogna anhängare. Utan att tala om den signal, som man nyss gifvit honom och som framkallat ett tillfredsställelsens leende på hans läppar, hade under mer än en halftimma som han och hans följeslagare befunnit sig i hotellet, ingen af de tlrika maskerade eller omaskerade gästerna, hvilka böljade fram och åter i de angränsande rummen, inträdt i den salong der de uppehöllo sig. Detta stora rum, som var öppet åt alla sidor, hade förblifvit lika okränkt som om det varit igepstängdt, försedt med hänglås och omgifvet med en kedja af uppmärksamma vakter. Då grefven slutat sin undersökning, återkom han och tog plats i soffan, der han förut setat, i PMina herrar, sade han lika lugnt som om han befunnit sig i hotel Warrens, i kiosken der nan Å So en lör mäster Coquillard-Chu. åna P hela mina herrar, jag beder er 1amig hela er uppmärksamhet.? . San Lucar, Mortimer, Martial Renaud och la Cigale närmade sig honor, Äfven Mouchette nedlät sig att placera sig så, att han icke skulle förlora ett ord af hvad grefven hade att säga. MInnan vi skrida till handling, anser jag af vigt att gifva er några upplysningar, som äro oundgängliga för framgången af den plan, hvarför jag församlat er här.? Det är stil!? mumlade gossen. Grefven fortfor; Hörgammande edra instruktioner, edra ordres, ha på på öfverenskommen tid infun