Aftonbladet – 8 juli 1867, sida 3

resultat? Nej, nej! Jag fruktar ej att säga, att historien skall vederlägga detta påstående.? Jules Favre: Afvakten er Tacitus! ) Rouher förklarade, att det varit regeringens ständiga syftemål att förbereda friheten och förI skaffa regeringen aktning. Han påminde om, att regeringen år 1852 återställde ordningen. Alla nationer, som ha kommit till Frankrike för utställningens skull, ha förundrat sig öfver Frankrikes storhet. Landet är icke uppskrämdt, utan fullt af förtroende, och om det är väl beväpnadt, skall det i lång tid bevara sin storhet och fredens fruktbarhet. NORD-TYSKLAND. Årsdagen af slaget vid Königgrätz, den 3 Juli, firades i Berlin, med invigning och utdelning af nya fanor till en del regementen. Dagen förut hade fandukarne blifvit högtidligt fastnaglade vid stängerna, hvilket så tillgick att konungen inslog det första stiftet, prinsarne, prinsessorna, generalerna 0. s. v. i en lång rad hvar sitt stift. Ett stort antal hus flaggade. Kronprinsen af Italien bivistade ceremonien. SCHWEIZ. Förbundsrådet har avtagit ett ef dess politiska departement afgifvet förslag till ordnande af Schweiz diplomatiska förhållanden. Det utgår från den grundsatsen, att Schweiz vid sitt representerande i utlandet endast bör göra afseende på sina öppet och klart uttalade intressen och derför inskränka sig till det allranödvändigaste. I enlighet dermed skulle edsförbundet härefter endast ha sändebud vid hofven i Wien, Florens, Paris och Berlin, hvaremot inga sådana skulle behöfva anställas i London, S:t Petersburg och Washington. Hvad Eogland beträffar, hade det nyligen genom lord Stanleys mun uttalat satser, som visade att det i händelse af ett anfall ej skulle vilja göra någonting för upprätthållandet af Schweiz neutralitet. Edsförbundets turnfest i Genåve skildras som mycket lyckad. Vackra prof på skicklighet i kroppsöfningar, bland dem äfven simning, aflades derunder. Vid prisutdelningen skulle en särskilt hederskrans öfverlemnas åt en af Schweiz stora medborgare. Doktor Schärer från Bern satte den gröna kransen på general Dufours, schweizerfolkets älsklings, fäderneslandets räddares?, gråa hufvud. Dufour tackade djupt rörd. Till västa festort är Bellinzona bestämdt. I Bern hölls nyligen den första kantonala gosse-turnfesten, hvari 40 skolor deltogo. NORD-AMERIKA. I den konselj presidenten höll rörande generaladvokatens yttrande i rekonstruktionsfrågan uttalade sig alla ministrarne, med undantag af krigsministern Stanton, för Stonberrys åsigt. Presidenten förklarade att han skulle handla i öfverensstämmelse med majoritetens beslut. Emellertid här 4 general Sickles nedlagt sitt befäl och fordrar en undersökning af siva åtgärder. Tilllika bar hr Schnak, president i den republikanska kongresskomiten, aflåtit en skrifvelse till medlemmarne af sitt parti, hvari han, med afseende på dessa händelser i sydstaterna, uppmanar dem att i Juli infinna sig i beslutmässigt antal. Ratifikationen af det ryska fördraget meddelas nu olficielt. Till Förenta Staternas sändebud i Mexiko bar mr Marcus Otterbury blifvit utnämnd. MEXIKO. Om Maximilians afrättning meddelar La France några, som han säger, ?ur bästa källa? hemtade detaljer. Exekutionen egde ej rum i hufvudstaden eller ens i dess närbet, utan i Queretaro sjelf. Den skedde i hemlighet den 19 Juni på morgonen, och omedelbart efter domens afkunnande. Den 20 inträffade underrättelsen i bufvudstaden, som under första intrycket deraf, utan vilkor, genast gaf sig. -Kapitulationen beledsagades af gräsliga repressalier. Då underrättelsen den 25 Juni kom till Vera-Cruz, gaf sig äfven denna stad på nåd och onåd. På detta sätt hade befälhafvaren på Elisabeth, -kapten Groller, fitt kunskap om händelsen, hvarom han genast telegraferat till Neworleans. Enligt en Newyorkdepesch af den 20 Juni hade general Marquez den 3 Juni låtit häkta ett stort antal af de mest framstående republikanarne i hufvudstaden, för att begagna dem som gisslan till skydd för Maximilians lif. År denna uppgift riktig, så erhåller man derigenom en förklaring på La Frances antydan om de skräckscener, Ihvaraf jhufvudstadens kapitulation skulle varit åtföljd. Enligt le Monde skall Maximilian före sin afresa till Queretaro i säkra händer anförtrott vigtiga papper, som skola sprida Jjus öfver de orsaker som föranledt kejsardömets fall. Evligt ett bref från San Luis Potosi af den 3 Juni hade 60 damer från denna stad, klädda i sorgdrägt, uppvaktat Juarez för att hos honom anhålla om skonandet af Maximilians lif. Presidenten hade svarat att han skulle göra allt som öfverensstämde med rättvisan och hans pligter; ?man hade dock skjutit många liberala, utan att några steg tagits till deras förmån?. Om Queretaros fall och Maximilians tillfångatagande ger en korrespondent till Newyork H-rald ätskilliga detaljer, som till en del afvika från de hittills ingångna underrättelserna: ?—.— — Klostret La Cruz, ett väldigt bålverk uppfördt af de gamla conquistadorerna, en fjerdedel kyrka och tre fjerdedelar fästning, hade Maximilian valt till sitt -högqvarter och öfverlemnat befälet deri åt den officer, som han trodde genom välgerningar vara starkast fästad vid sig, och hvars öppna och jovialiska väsen, som hade föga af mexikenare uti sig, ej gaf den minsta anledning till misstroende. Just då Eseobedo gaf order till anfall på La Cruz, erhöll han ett bref från denne Lopez, som erbjöd honom att mot en penningsumma uppgifva citadellet. Escobedo antog beredvilligt anbudet och vilkoren. Under nattens skygd ryckte nu han och Corona mot La