Aftonbladet – 5 juli 1867, sida 3

Konungen har erhålltt cortes bifall att resa utom landet och skulle den 3 Juli anträda sin resa till Frankrike och Italien. TURKIET. Från officielt håll vederlägges uppgiften att porten skulle förklarat sig beredd att ingå på stormakternas förslag rörande Kandia om Omer pascha ej inom en månad lyekats göra sig till herre öfver uppresningen. Från grekisk sida skildras Omer paschas seger vid Lassithi som utan betydelse. Några byar hade blifvit förstörda; detta hade varit hela resultatet. Men turkarne hade dervid förlorat 200 man, då insurgenternas förlust endast utgjort 30 man. Från Belgrad skrifves den 24 Juni: En bulgar har till Mithat pascha öfverlemnat listan på alla de sammansvurna, och i närvarande ögonblick torde ingen ha undgått sitt öde. Hufvudmännen Tozio och Dimitrow äro gripna och den sednare redan hängd. Den bulgariska uppresningen kan anses som fullkomligt qväfd. MEXIKO. Natten till förliden måndag ingingo till hr von Beust i Wien två kabeltelegrammer, som båda berätta att Maximilian den 19 på förmiddagen blifvit arkebuserad. Det ena var afsändt af kapten Groiler, befälhafvare på den i Vera Cruz hamn stationerade österrikiska fregatten Elisabeth, det andra af l österrikiska sändebudet baron Wydenbruck i Washington, hvilken åberopar sig på ett officielt meddelande af nordamerikanska utrikesministern Seward. Om de händelser, som beledsagade Queretaros fall och Maximilians tillfångatagande, skrifves den 26 Maj till Courrier des Etats Unis från Saltillo: ?Till den 7 Maj blefvo de belägrande ständigt oroade af imperialisterna, och de sednare hade gjort femton utfall. Från den 7 till den 15 hade ingenting af vigt förefallit, men på den sistInämnda dagen ämnade de belägrade göra lett allmänt anfall på belägringshären. Alla I voro vid godt mod och hoppades kunna tvinga republikanerna att upphäfva belägl ringen. Då uppträdde i detta sista afgöI rande ögonblick en förrädare, som gjorde alla dessa planer om intet. Denne var öfI verste Miguel Lopez, som förut varit fästningskommendant och guvernör på slottet Chapultepec och sedermera öfverste för kejsarinnans kavalleriregemente och lifgarde. Han ansågs för en personlig vän till Maximilien, hvilken burit hans son till dopet, egde verkliga militäriska förtjevster och var dekorerad med Hederslegionens kors. I Enligt en version, hvars riktighet dock offi dciösa franska tidningar bestrida, skulle LoI pez varit onkel åt marskalk Bazaines fru. I Han sålde platsen för ett pris af 3000 guldluns. Redan flera dagar före den 15 Maj thade Lopez öppnat underhandlingar med den juaristiska generalen Velez. Escobedo TI kände komplotten, men anade ej hela vidden af det resultat, som derigenom skulle ernås. Han blef derför öfverraskad, då han I fick höra att en afdelning af 200 man skulle utan att ha lossat ett skott intagit det för ointagligt ansedda fästet La Cruz, och lät, då underrättelsen bekräftade sig, en truppkår under Palacio inrycka i staden. Detta skedde vid midnatten. Öfverrumplingen var fullständig. Soldaterna sofvo i god ro, i den tron att de voro skyddade af fästet, bredvid sina i baracker uppställda vapen. Kejsarens tält omringades. Han var en af de första som vaknade. Uppmanad att gifva sig, framträdde han med högburet hufvud och värjan i hand, och förklarade att han endast ville öfverlemna henne åt öfverbefälhafvaren Escobedo, som befann sig ett stycke derifrån, anlände etter en stund till stället och mottog då Maximilians värja. Ingen strid egde-rum; icke en gång ett skott aflossades. Fästet La Cruz, som utsjorde nyckeln till staden, uppgafs åt de belägrande af den man, som fått sig anförtrodt att försvara det. Samma tidning hvarur vi meddela detta ipnehåller äfven åtskilliga bref från Maximilian, skrifna under öppet af April och Maj till hans ministrar och generaler, bland andra ett till general Marquez, som för befälet i hufvudstaden, hvari han i skarpa ord förebrår honom häns uraktlåtenhet att undsätta Queretaro, samt de grymheter som kastat en så stark skugga på den kejserliga saken. ?Dylika handlingar?, säger han der, föra med sig sitt oundvikliga resultat. De ha ha ej blott upprest. den allmänna opinionen emot osg, utan äfven beröfvat oss våra bästa vänner... På en sådan väg måste kejsardömet gå under, ty i den tid hvari vi lefva visa sig endast de politiska institutio-. ner som gagna folken ega någon lifskraft. Det obegränsade förtroende vi satt till de framstående män som närmast omgifvit oss, och det bruk hvar och en af dem gjort af detta förtroende skola blifva de grundvålar hvarpå historien skall stödja sitt omdöme om vår hållning. Och hvad oss beträffar, visa vi ifrån oss all ansvarighet för hvilken våldsgerning eller hvilket orättfärdigt handlingssätt det vara må, och skola till något sådant aldrig gifva vårt samtycke eller, när det skett, det godkänna.? De österrikiska tidningarne meddela en berättelse om de mått och steg som den österrikiska regeringen tid efter annan vidtagit till kejsar Maximilians förmån. Bland andra var äfven det att återinsätta honom i alla sina rättigheter som närmaste agnat till österrikiska kejsarkronan, hvilka han vid utresan till Mexiko afsade sig, och derigenom förmå honom att fullständigt afeäga sig alla sina anspråk på Mexikos tron: Man hoppades härigenom skingra republikanarnes farhågor att han som pretendent kunde bli farlig. KR rs —— ft FEN tt KP EAM ana ar aisärsrernaneeen ana a Verldsutställningen i Paris. (Från Aftonbladets korrespondent,) XXIII den 27 Juni. TI sg sla föda AD PUR Rn Ada AA