Aftonbladet – 3 juli 1867, sida 2

dels trampar under fötterna den nyas grundsatser. Men, att han ej blott följes, villigt och lydigt, utan eggas och pådrifves af ett helt folk, som ännu i sin välmakts period, efter att ha vunnit den länge eftersträfvade upprättelsen ur ett förödmjukande svaghetstillstånd, föga bekymrar sig om sin inre frihet, när den lockande utsigten vinkar att låta andra känna tyngden af de. slafboja, det sjelf så länge burit — det är detta som är egnadt att väcka vår fruktan och nedslå vår förtröstan. Och att tyska folkets sinnesstämning är sådan, det visar den hållning, som den konstituerande nordtyska förbundsriksdagen äfvensom, med ett enda he derligt undantag, den vidt utgrenade tyska pressen iakttagit. Under detta rättslöshetens tillstånd, som en af stormakterna proklamerat och de öf riga bekymmerslöst åskådat, växer emeller tid den sega energien och uthålligheten hos rättslöshetens offer. BSlesvigarnes hållving har väckt allmän sympati och beundran, och att det ej är deras danska bröders mening att svika dem, derom vittna ej blott ansträngningarne att bistå flyktingarne, utan ännu mer den avda som -besjälat danska riksdagens förhandlingar om landets försvarsorganisation, och som lika enkelt som vältaliet uttrycktes i förre ministern Fengers ord i Folketinget: ?Vi äro den mest hotade grenen af den nordiska stammen, och vi kuona ej inför vårt samvete försvara att att låta oss bortslitas, utan att ha gjori något deremot. dess Bale RR TT PRENSA