Aftonbladet – 1 juli 1867, sida 2

Understödd af sina kamrät r, som bultade på alla bord, fortfor han: Garcon! Ohoj, garcon! Det äricke Modige Haren det här, utan den Söfvande haren i skogen. Gargon! Ohe, garcon! Pappa Tournesol, kom hit! Något att dricka! dricka! dricka !4 Och alla ropade på en gång: Dricka ! drickal!4 i de mest disharmoniska toner. . Hvarken husbonde eller tjenare infunno sig för att ställa sig till deras disposition. Ropen, tjutet, samret af glas började nyo ännu vildare. ngen kom. Spionen slog så våldsamt på ett bord, att han bröt af sin käpp. En af bitarne flög upp i luften och föll ned framför den svarte debardören, som med makalös köld 108 upp den: Min herre4, sade han med utsökt artighet till Coquillard, som ännu höll den andra biten i sin hand ; min herrel... Jag är ingen herreX, svarade hans motståndare plumpt. cKamrat? Drag för fan! Jag är icke din kamrat, svafvelsticksbärare för en sou bundten... cMå göra. Se här är er käpp, svarade den andre, som lofvat sig sjelf att vara tålig. Jag är tröstlös att icke kunna återställa den hel och hållen; men ni har haft den skickligheten att endast skicka mig en obetydlig del. Jag ångrar bara en sak, du grofhyflade durohufvud... Och det är?4 Att ha slagit utaf dem på ett bord i stället för på din rygg. Ni är alltför god, min värde vän. Hvad vill det säga? Man gycklar med