Aftonbladet – 29 juni 1867, sida 2

Article Image
detsamma hvar stat blott en röst. Ledamöterna i utskotten 1 och 2 utnämnas af förbunds-fältherrn, i de öfriga at förbundsrådet. Sammansättningen af dessa utskott skall hvart är förnyas, hvarvid de afgående ledamöterna kunnaa omväljas. Till utskottens förfogande skall ställas det för deras arbeten nödiga antal tjenstemän. Art. 9. Hvarje medlem af förbundsrådet har rätt att infinna sig på riksdagen och skall der, på framstäld begäran, alltid hai rätt att yttra sig för att uttala sin regerings åsigter äfven då när de ej af förbundsrådets majoritet blifvit adopterade. Ingen kan på samma gång vara ledamot af förbundsrådet och riksdagen. Art. 10, Förbundspresidiet åligger att gifva förbundsrådets ledamöter det öfliga diplomatiska skyddet. IV. Förbundspresidiet. Art. 11. Presidiet i förbundet tillhör kronan Preussen, hvilken i utöfvandet af detsamma eger att folkrättsligt representera förbundet, i dess namn förklara krig och sluta fred, ingå förbund och andra fördrag med främmande stater, ackreditera och mottaga sändebud. Såvidt fördragen med främmande stater hafva afseende på sådana föremål, som enligt 4:de artikeln tillhöra förbundslagstiftningens område, erfordras till deras Jafslutande förbundsrådets bifall och till deras giltighet riksdagens samtycke. Art. 12. Presidiet tillhör att inkalla, öppna, ajournera och afsluta förbundsrådet och riksdagen. Art. 13. Förbundsrådet och riksdagen skola årligen inkallas, och kan förbundsrådet till ärendenas förberedande inkallas utan riksdagen, men den sednare icke utan förbundsrådet. Art. 14. Förbundsrådets inkallande måste ega rem så snart det fordras af en tredjedel af rösternas antal. Art. 15. Presidiet i förbundsrådet och ledningen af ärendena tillhör förbundskanslern, som utnämnes af presidiet. Han kan, i kraft af skriftlig fullmakt, låta representera sig af hvilken annan förbundsrådsledamot som helst. Art. 16. Presidiet åligger att i enlighet med förbundsrådets beslut för riksdagen framlägga erforderliga propositioner, hvilka der försvaras af ledamöter af förbundsrådet eller särskilta af detsamma utnämnda kommissarier. Art. 17. Presidiet eger att utfärda och kungöra förbundslagarne och öfvervaka deras verkställande. Förbundspresidiets anordningar och åtgärder kungöras i förbundets namn och erfordra för att vara gällande kontrasignation af försvarigheten för desamma. Art. 18. Presidiet utnämner förbundets tjenstemän, eger att låta dem gå ed och om det så pröfvar nödigt entlediga dem. sina förbundsmessiga skyldigheter, så kunna de genom exekution tvingas dertill. Denna exekution skall a) i fråga om militära förpligtelser, när uppskof är förenadt med fara, anordnas och verkställas af förbundsfältherrn, b) men i andra fall beslutas af förbundsrådet och verkställas af förbundsfältherrn. Exekutionen kan utsträckas ända till seqvestration af det ifrågavarande landet och dess regeringsmakt. I de under a betecknade fallen skall förbundsrådet ofördröjligen underrättas om exekutionens anordnande, jemte motiverna derför. V. Riksdagen. Art. 20. Riksdagen framgår ur allmänna och omedelbara val med sluten omröstning, hvilka ända till utfärdandet af en riksvallag skola ega Irum i enlighet med den lag, på grund hvaraf det, nordtyska förbundets första riksdag blifvit vald. Art. 21. Embetsmän behöfva ingen tjenstledighet för att taga säte på riksdagen. Om en riksdagsledamot i förbundet eller en förbundsstat antager ett offentligt embete med lön, eller i förbundets eller en förbundsstats tjenst tillträder ett embete, hvarmed en högre rang eller en Thögre lön är förbunden, förlorar han säte och stämma på riksdagen och kan blott genom nytt val återfå sin plats i densamma. Art. 22. Riksdagens förhandlingar äro offentliga. Sanningsenliga redogörelser för förhandlingarne vid riksdagens offentliga sessioner äro fria från allt ansvar. Art. 23. Riksdagen har rätt att inom förbundets kompetens föreslå lagar och till förbundsrådet resp. förbundskanslern remittera till henne ingifna petitioner. Art. 24. Riksdagens legislaturperiod är fyra år. Till riksdagens upplösande under denna tid erfordras ett beslut af förbundsrådet, hvartill presidiet skall ha gifvit sitt bifall. Art. 25. För den händelse riksdagen upplöses, måste inom en tid af 60 dagar derefter valmännen, och inom en tid af 90 dagar derefter riksdagen sammankallas. lnerande ej öfverstiga 30 dagar, och ej under samma session förnyas. Art. 27. Riksdagen pröfvar sina ledamöters legitimation och algör deröfver. Hon reglerar sättet för förhandlingarne och disciplinen genom en arbetsordning, och väljer sin president, sina l vice presidenter och protokollsförande. Art. 28. Riksdagen fattar beslut med absolut majoritet. För besluts giltighet erfordras att pluraliteten af ledamöternas lagliga antal skall J vara närvarande. Art. 29. Riksdagens ledamöter äro representanter för hela folket och äro ej bundna af uppdrag och instruktioner. Art. 30. Ingen af riksdagens medlemmar får någonsin på judiciel eller disciplinarisk väg åtaTlas eller på något annat sätt utom församlingen ställas till ansvar för det sätt hvarpå han röstat Teller för yttranden, som han haft under utöfvande af sitt riksdagsmannakall. Art. 31. Utan riksdagens begifvande kan inIgen medlem af densamma under sessionsperioden dragas för rätta eller häktas för en med straff gerning eller under loppet af den nästföljande dagen. Samma tillstånd erfordras vid en häktning för skuld. På riksdagens begäran skall hvarje kriminelt förfarande mot en af dess medlemnar, och hvarje ransakningseller civilarrest upphäfvas så länge sessionsperioden varar. Art. 32. Riksdagens ledamöter få ej som sådana uppbära något arvode eller någon ersättning. VI. Tulloch Handelsväsendet. Art. 33. Förbundet bildar ett tulloch handelsområde, omgifvet af en gemensam tuligräns. Uteslutna derifrån förblifva de särskilta landsdelar, som till följd af sitt läge ej äro egnade att inneslutas inom tullgränsen. Alla artiklar, som gå fritt i handeln inom en förbundsstat, kunna i hvarje annan förbundsstat införas och få i den sednare endast så till vida underkastas en tullafgift, som likartade inhemska produkter der äro underkastade en inre beskattning. Art. 34. Hansestäderna Liibeck, Bremen och Hamburg, jemte en mot ändamålet svarande del af deras eller det angränsande området, förblifva såsom frihamnar utanför den gemensamma tullgränsen tills de begära att få inneslutas inom densamma. Art. 35. Förbundet har uteslutande lagstiftningsrätt öfver hela tullväsendet, öfver beskattningen å förbrukningen af inhemskt socker, bränvin, salt, öl och tobak, liksom öfver de åtgärder, som vid tulluteslutningarne äro nödvändiga till den gemensamma tullgränsens betryggande. Art. 36. Upptagandet och förvaltningen af tullar och förbrukningsskatter (art. 35) öfverlemnas fortfarande åt hvarje särskilt förbundsstat, bundskanslern, hvilken derigenom öfvertager anArt. 19. Om förbundsmedlemmar ej uppfylla . Art. 26. Utan riksdagens bifall får dess ajour-. belagd handling, utom då han gripes på barl. mm Vr Aa AA TOO såvidt hon hittills utöfvat den, inom hennes eget område. Förbundspresidiet ötvervakar iaktta gandet af ett lagenligt förfarande genom förbundstjenstemän, hvilka det, efter utlåtande af förbundsrådets utskott för tulloch skatteväsendet, insätter vid sidan af de särskilta staternas tulloch uppbördstjenstemän och direktivmyndigheter. a Art. 37. Förbundsrådet besluter: 1) Öfver de -— am under bestämmelsen i art. 35 fallande lagliga anordningar. som skola föreläggas riksdagen el -—-—

29 juni 1867, sida 2

Thumbnail