Aftonbladet – 29 juni 1867, sida 2

STOCKHOLM den 29 Juni. Nordtyska förbundsförfattzingen. Sedan numera det af nordtyska riksdagen antagna förslaget till denna förlattning blifvit äfven af alla de särskilta staternas representationer godkändt, blef den nya författningen förliden tisdag samtidigt promulgerad i Preussen och alla de större och mindre förbundsstaterna, för att den 1 Juli träda i full kraft. Då denna urkund utan tvifvel är ett i flera hänseenden vigtigt och intressant historiskt dokument, anse vi 083 nu, då hon erhållit definitiv form, böra fullständigt meddela henne. Hon är, med ute. slutande af ingressen, af följande lydelse: I. Förbundsområdet. Art. 1. Förbundsområdet består af staterna Preussen med Lauenburg, Sachsen, Mecklenburg, Mecklenburg-Schwerin, Sachsen-Weimar, Mecklenburg Strelitz, Oldenburg, Braunschweig, Sachsen-Meiningen, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Go:ha, Anhalt, Schwarzburg-Rudolstadt, Schwarzburg-Sondershausen, Waldeck, Reuss äldre linien, Reuss yngre linien, Schaumburg-Lippe, Lippe, Libeck, Bremen, Hamburg samt de norr om Main belägna delarne af storhertigdömet Hessen. II. Förbundslagstiftningen. Art. 2. Inom detta förbundsområde utöfvar förbundet lagstiftningsrätt i enlighet med innehållet af denna författning och med den verkan att förbundslagarne gå före landslagarne. Förbundslagarne erhålla sin förbindande kraft genom deras kungörande å förbundets vägnar, hvilket sker genom en förbundslagtidning. Såframt ej i den publicerade lagen en annan termin för begynnelsen af dess förbindande kraft är bestämd, börjar den sednast med den fjortonde dagen efter den dag då den ifrågavarande lagen blifvit i Berlin i förbundslagtidningen publicerad. Art. 3. För förbundsområdets hela omfång gäller ett gemensamt indigenat med den verkan att hvar och en, som tillhör någon af förbundsstaterna (som uadersåte, medborgare), skall i hvar och en af de andra förbundsstaterna behandlas som inländsk man och sålunda ega rätt att der hafva fast bostad, idka yrken, bekläda offentliga embeten, besitta fast egendom, erhålla medborgarrätt, samt åtnjuta alla andra medborgerliga rättigheter under samma vilkor som landets egna invånare, äfvensom i afseende på rättsligt åtal och rättsligt skydd behandlas lika med dem. I utöfvandet af denna rärttivhet får en förbundet tillhörande person hvarken af öfverheten i sin hemort eller af öfverheten i en annan förbundsstat hindras. De bestämmelser, som röra fattigvården och upptagandet i det lokala kommunalsamhället, beröras ej af den i första momentet uttalade grundsats. Likaledes förblifva tillsvidare de fördrag i full kraft, som förefinnas mellan de särskilta staterna med afseende på öfvertagandet af personer, som böra utvisas, vården af sjuka och begrafning af aflidna personer från någon af staterna. I afseende på fullgörandet af militärpligten mot hemlandet komma genom förbundslagstiftningen nödiga bestämmelser att lemnas. Emot utlandet ha alla förbundet tillhöriga lika anspråk på förbundets skydd. Art. 4. Under förbundets och dess lagstiftnings uppsigt stå följande angelägenheter: 1:0 Bestämmelserna om hemortsoch bosättningsförhållanden, medborgarrätt, passväsende och polisuppsigt öfver främlingar, samt om rättigheten att idka yrken, äfvensom försäkringsväsendet, såvidt ej om dessa angelägenheter redan är genom 3:dje artikeln af denna författning förordnadt, samt om kolonisationen och utvandringen till utom Tyskland belägna länder. 2. Tulloch handelslagstittningen och de skatter, som skola till förbundsändamål användas. 3. Ordnandet af mått-, vigtoch myntsystemet, jemte fastställandet af grunderna för emission af fonderadt och ofonderadt pappersmynt. 4. De allmänna bestämmelserna rörande bankväsendet. 5. Uppfinningspatenterna. 6. Skyddet för den litterära och konstnärliga eganderätten. 7. Organisation af ett gemensamt skydd för den tyska handeln i utlandet, af den tyska sjöfarten och dess flagga och anordnande af en gemensam konsularisk representation, som tillsättes af förbundet. 8. Jernvägsväsendet och anläggandet af landsoch vattenvägar i landsförsvarets och den allmänna trafikens intresse. 9. Flottningen och flodfarten på de för flera stater gemensamma vattenvägarne, de sednares tillstånd äfvensom flodoch andra vattenvägstullar. 10. Postoch telegrafväsendet. 11. Bestämmelser om de: ömsesidiga verkställandet af utslag i civila mål och lemnande af hand räckning i allmänhet. 12. samt om verifikation af offentliga akter. Den gemensamma lagstiftningen om förskrifningsrätten, straffrätten, ham delsoch vexelrätten samt rättegångsordningen. 14. Förbundets militärväsende och örlogsmarinen. 15. Atgärder beträffande medicinal. och veterinärpolisen. Art. 5. Förbundslagstiftningen utöfvas genom förbundsrådet och riksdagen. Öfverensstämmelse mellan båda församlingarnes majoritetsbeslut är i fråga om en förbundslag erforderlig och tillräcklig. Om vid lagförslag rörande armen och flottan en meningsolikhet yppar sig inom förbundsrådet, ger presidiets röst utslaget, om det uttalar sig för bibehållandet af de bestående inrättningarne. III. Förbundsrådet. Art. 6. Förbundsrådet utgöres afrepresentanterna för förbundets medlemmar, bland hvilka rösträtten fördelas i enlighet med föreskrifterna för det förra tyska förbundets plenum, så att Preussen med Hannovers, Kur-Hessens, Holsteins, Nassaus och Frankfurts stämmor har tillsammans 17 röster, Sachsen 4, Hessen 1, MecklenburgSchwerin 2, Sachsen-Weimar 1, MercklenburgStrelitz, Oldenburg 1, Brauschweig 2, SachsenMeiningen 1, Sachsen-Altenburg 1, SachsenCoburg-Gotha 1, Anhalt 1, Schwarzburg Rudolstadt 1, Schwarzburg-Sondershausen 1, Waldech 1, Reuss äldre linien 1, Reuss yngre linien 1, Schaumburg-Lippe 1, Lippes, Libeck 1, Bremen 1, Hamburg 1. Summa 43. Art. 7. Hvarje medlem af förbundet kan till förbundsrådet utnämna så många fullmäktige : som han har röster; dock kunna alla de en och : samma makt tillkommande rösterna endast som l: en enhet afgifvas. Ej representerade eller ej instruerade röster blifva ej räknade. Hvarje för-l: bundsledamot är berättigad att väcka förslag och få dem föredragna, och presidiet är förpligtadt. att låta dem komma under öfverläggning. BeI oalnt fattag med ankal mainaritet Vid lika rot Is