Aftonbladet – 22 juni 1867, sida 3

JAR UPpPiUSLlaUte TILL IaRGle OC NjSNSBjVt. de äfven en tid såsom ?surgeon? ; men lemnede medicinen för ot öfvergå till litteraflturen. 1845 blef han sekreterare vid en jenväg, och är fortfarande sådan tjensteIrlands histor uppfostran och ring, George och Robert Step. Jarbetare i Quarterly Review o. 8. v. Originalet har en Inom trå bearbetn svensk, den scdnar I mal lörtjent littera gar, Hd sf en ga Som genom en förtrollni land denna bok spridt sig nerhet bland ungdomen; hoo finne alla allmänna boksamlis gor. G sjelf?, ikroft — Gu vill och ihar anser, att h allmänna ivrättningar, skolor, tyda något inom samhällena, jem as fria och uthälliga arbete. Efter mening ha regeringarne endast en negetiv och restriktiv kraft: dit är enskilde sjelf, som skall tänka och handla — derp kommer allt ut. Ingen: yttre makt skall n gonsin förvandla en lättiog till en nyttig arbetare! De, som vända siua blickar till staten, för att af bonom begära välstånd, seålig upplysnivg, framtid, äkella blott med stupid atgudadyrkan en mskt, som just af dea suveräna individualiteten skall sättas i rörelse. — Till en viss grad äro dessa grundtser sanna ; men de kunna leda till politisk apati, Institutioser kunna förlama de jagets krafter, de personlighetens manliga initiativ, som Smiles med. sköl betraktar som alla framstegs väsentliga dritkraft. Frågan om institutiocerva blir dermed icke så ovigtig; icke allt kan hänföras till personligheten... Geni är arbete?, sade Buffon. Smilea är af den mening, att snillet icke är någon naturens skänk, att i skön konst, i veten-4 skap, i literatur, personliga, heroiska an rängningar, arbete gifva utslaget. Hvar menniska bär inom sig sitt ödes stjerna och tålamodets bedrifter bestämma dess hemlighetsfulla verkniogar. Den heliga elden tillhör :dem, som veta att tända-honom. Denna sats försvarar Smiles med både kraft och skicklighet. Han kallar konstens män till vittnen, han berättar deras förste uppträdanden, i hvilka många af de yppersta gjorde fiasco, följer dem steg för steg och drager ur en mängd biogcafier sin slutsats, att snillet är en viljens skapelse. Fråmgången tillhör de starke vch sjelfva viljan är en sar, eller er, be förvärlvad förmåga, som växer med öfvinfi gen. Ingen skald Har uten kamp vunnit Ingern; till och med inom poesien kommer fantasien endast den till gode, som vet att handhafva den, som med energi förvaltar dess lätt förflygtigade häfvor. Strängt talar Smiles till hvarje yngling, som beklager sig öfver ödet, slumpens oförrätter, samfidingars däliga riktning: arbeta, kämpa, häll ut, räkna endast på dig sjelf; du måstegå deträngasti gar, der gudra slitit sig sönder bland snå ren, för att komma ur dem såsom qväste — och segrare. I Gäller detta på dessa högre områden, så väller det så mycket mera inom industrien och handeln. Äfven här auföros lefaadsteckningar till bevis; den svenske bearbetarem har också här delvis utbytt de engelska mot svenska self-helpers. Smiles tror för öfrigt att intelligensens förfaranden äro de samma på alla områden, att det ytterst är samma förmögenheter, gom göra skalden såväl som kapitalisten. Hvad menniskan egnar sig åt, är temligen likgiltigt, blott hon blifver hvad hon blifver med alla sin själs krafter. Det finnes, säger han bland annat, ett tvefaldigt misstag, som alltid varit mycket omtyckt afs;ella stackare: att män med snille äro opassande för affärer och att affärer göra menniskor otjenliga för i snillets värf. Till bjelp mot detta förmenande tillkallar Smiles äter lefvernesbeskrif. . ningar. Milton började med att vara skolmästare; de protokoll; han förde som statssekreterare, finnas ännu i behåll och göra heder ät hans ordningssinne, Shakspeare förestod skickligt testerafförer och drog sig med betydlig förmögenhet utur sitt lif i London. : Walter Scott skref rent för nägra öre arket och vande sig så att arbeta. John Stuart Mill har varit rådsledamot inom ostindiska kompaniet och organiserade un ler denna tid-förträffligt sina byråer: Self-Help lär Jå hvarje sida de smnå far krnas filosofj, det ordnade: arbetets förde jar och tidens värde; Tid är penningar, säga engelsmännen; för Smiles är den ännu mera: kultur, sedlig förbättring, karaktersbildning. För statsmän är den makt. Lorderna Palmerston och Russell samt mr Gladstone ha varit mästare i att taga vara på. småstunderna; Napoleon sade, att han med qverterna vunnit sina fältslag. Han begärfe ett arbete af sir Samuel Romilly, som han ej kunde åtaga sig. Vänd er tilllord Brougham?, sade han, han har tid med allt.? Lord Broughams begär, att göra väl allt hvad han företog sig, var så stort, ait nägon om honom sade, att om han blifvit skoborstare skulle han ej gifvit sig förrän han blifvit der förste skoborstare i London. — Lvad förmögenhet ang5r, anför Smiles Swifts ord: man skall ha penningarne i hufvudet och ickeri hjertat?. — Om man gör sig den mödan att närmsre betrakta en lycklig affärsman, så kommer man ofelbart att göra den anmärkningen, att han, i det ojemförligt största antalet af sina spekulationer och företag, icke haft så stor framgång som nans plan innebar. fan skall kunna visa oss, att om han också någon gång baft lyckligare resultat än han påräknat, han i de flesta fall deremot icke fullt uppnått hvad han med skälig kalkyl väntat sig. De stora händelserna förekomma egällan och det fordras en stor och alltid spänd verkskmhet för att försäkra sig om en nägor lunda jemn fortgång i affärerna. Framgån-A gen beror äfven här på arbete, det är på menniskans egen kraft. Men dei som vill oå framåt i affärsväg, mäste först och främst bemöda sig om redlighet. Endast de dum-i ma tro, att handeln är ett medel att preja åt sig vinster, och att den i sin helhet icke är annat än prejeri. Handeln är ett redligt utbyte af arbetets frukter, efter enskildes ogh folkens behof. Bedrägeri är ett fattig domsbevis. Redlighet är tisbesparing; prejaren måste ständigt leta efter nya offer. Den gamle Rothschild gaf sin familj till hufvudgrundsats den strängaste redlighet. Smiles finner särskildt uppfinnarnes biografier Jöropbå Den som gör en uppfinning, ej blött gör menskligheten en tjenst: han är tillika sjelf ett efterdöme. miles har samlat en Hel del sådana biografier, och de utgöra en lektyr, som stärker som ett stålbad. Många af dessa äro förut kända, men i de kombinationer, de i detta arbete faan CS Sd man. Han har utgifvit flera arbeten: en tt urbete om Barns fysiska , hensons lefnadsteckningar m. m., varit med) Det är den ryktbare bok, med hvilken denne mr Smiles bygt sia villa, som sent omsider kommer vär allmänhet tillhanda. Hertid blifvit siladt gen tysk och en och om arbetet icke kunnat undgå att till eu vise grad förlora i f i lenergi härpå, har det i andra sfseen s den vunnit, åtminstone för oss, genom att befrias från och den f smak af ati mgick det..! rn Det är eljest svenskar il, mönga fall alldeles t vi önska af hjertat att den måtte rätt grundph ligt tränga om här. h be ås 20 vå gr dig PAS en ku