Aftonbladet – 22 juni 1867, sida 3

Krönika. Ionehåll: De klassiska studiernas förmenta moraliska förderflighet. — Yttranden i forntidens anda af 4793 års män. — Mocivs Scevola och polacken Bereczowski. — Huruledes vissa astronomiska beräkningar inom den sednast upplösta riksförsamlingen blefvo gäckade. — Det sista stjernfallet. — Ordonskassornas förstärkning för en längro fram på sommaren ifrågakommande gratisutdelning af rtiddarvärdigheter: — Sic itor ad astra. — En bretagnisk Sven Dufva. De klassiska studiernas vedersakare yrka deras borttagande ur den allmänna undervisningen bland annat på den grund, att de skola vara moraliskt törderfliga, då de under vissa omständigheter upphöja brottet till dygd. Till stöd för detta påstående anföres en mängd klassiska yttranden af de af forntidens. anda genomträngda frenska revolutionärerna af år 93, en Robespierre, som ville upphöja själarne till de antika folkens republikanska dygder, en Saint-Just, som ville skänka sitt land Spartas och Athens lycka och som önskade att alla medborgare måtte bära Bruti dolk under roc ken, en Carnier, blodtöretig i åminnelse, som yrkade att all Jandets ungdom dädanefter måtte förehållas BScevolas koleld, Sokrates giftbägare, Ciceros död och Catos svärd. Den antika andan måtte dock icke stå att uppväcka till något varaktigare nytt lif; ty revolutionens fasor öfverståndna och cesarismens ära öfverlefd utgöres hela den närvarande behållningen af detta franska romarväsende af några titlar och benämningar, främst den af ?empereur,,, och vidare sena torer, tribuner, prefekter, örnar, legioner, marsfält ete. Föröfrigt gissar jag att man i Frankrike som här läser sin Cornelius i elementarskolorna och så många böcker af Livius som fordras för baccalaureatets er. hållande; sedan komma omsorgerna för vinnande af utkomst och befordran och hindra de unga männen frän att sysselsätta sig med det gamla Grekland och Rom, hvilket visserligen är förskräcklig skada. Forntiden?, yttrade hr Thiers ännu år 1844 i en rapport om undervisningslagen, ?forntiden är det vackraste som fins i verlden. Lemnom, mins herrar, barndomen i forntiden, såsom uti en lugn, fredlig och belsosam fristad, bestämd att hålla henne frisk och ren.? Roms luga! Roms fred! Roms renhet!? utropa bärvid dessa moderna ekonomister, som vilja att menniskorna äfven skola eko nomiserna med tiden och använda den till att lära det som bättre och nyttigare är, än att veta t. ex. hur romarne 500 är före Kristus redde af en främmande inkräktere. Det begaf sig nemligen vid den tiden, att den fördrifne romerske konungen Tarquinius Superbus fann en hjelpare i den etruriske konungen Porsena, hvilken med en hetydlig krigsstyrka lade sig utanför Rom -och--höll på tt göra sig till mästare af staden, då en ung man vid namn Mucius Scevola genom sitt. modiga uppträdande förmådde en mäktige fienden att erbjuda romarne