Aftonbladet – 18 juni 1867, sida 3

nas siden och spetsarne från Brissel. Men betraktar man litet närmare de båda så kallade ?sidenmålarne?, så finner man i deras taflor äfven den tanke och smak som höjer ett skickligt utfördt arbete till skön konst. Holland har äfven byggt upp ett annex åt sina artister. Utanför ligga två lejon ning på lejon måtte ha något att betyda, stå vi meningen. Konsten i Holland har lagt armarne i kors och hvilar på den piedestal som restes af den gamla verldsberyktade holländska målarskolan. Talanger saknas visst icke och isynnerhet eger den holländska afdelningen ypperliga djurmålare, men då man ser detta aktningsvärda nu tänker man tillbaka på hvad som varit och Hollands konst förefaller som ett eko från flydda dagar. På industriens område täflar Holland lyckligt med Belgien hvad lionenoch bomullsväfovader beträffar. Kläden deremot är en af Belgiens starka sidor, och i denna fabriksgren kan det lilla landet mäta sig med Frankrike och England. De belgiska vapenfabrikernas utställning är ytterst rikhaltig och mycket uppmärksammad. Från morgon till qväll är salongen fylld af mönstrande och beundrande kännare och amatörer. Här finnas bestämdt flera hundra olika modeller af gevär, den -ena konstigare än den andra. Fabrikanterna eller deras ombud stå alltid till tjenst med upplysningar och förevisa alla dessa bakladdningsoch tändnålssystemer. Hvar och en tillverkare och upptinnare lefver på hoppet att en eller annan konung, som gär här och spatserar inkognito, skall låta förleda sig att beställa några hundra tusen gevär af en ny modell, som är ännu förd laktigare än den nyaste af de nya. Vapenindustrien är verkligen den bästa af alla industrier, ty knappast ett år förgår innan en ny modell uppfinnes, och strax måste verldens armåer ha nya vapen. Här står en besynnerlig tingest, en tändnålsoch b. kladdningskanon. Detta är blott modellen, men kanonen förfärdigades i Petersburg — 1835. Kejsar Nikolaus lät en belgisk mekenikus, Montigny, utföra det konstrika arbetet i ryska arsenalen, men hvarför man ej användt uppfinningen är svårt att räga. Koenske är denna kanon nära slägt med det nya franska förstörelseredskapet, som kastar kulor tätt som ett störtregn. Ione i instrumentgalleriet har samlat sig en skara menniskor, som lyssna till en pianospelande dam. Man talar om att det är en kompositrice, och derför gå vi fram för att höra ett eldigt föredrag af hennes egna kompositioner. En ful och fetlagd dam sitter framför en flygel och hamrar tangenterna med en förvänande uthållighet och styrka. Svettdropparne perla nedför hennes rödbrusiga kinder och hon pustar af ansträngningen i hettan. Stycket som hon spelar kal.as Hänryckningen, men att döma efter kompositricens min skulle man snarare tro att hon sägade ved. lötsligt skramla pengar och händer räckas fram från flere häll. Damen upphör att spela och börjar att sälja nothäften till höger och venster. Det är just hänryckningen som går åt i ett dussin exemplar, och kompositricens anlete får nu ett uttryck af hänryckning öfver att affärerna taga fart. Sedan hon noga sett sig omkring att alla kunderna blifvit expedierade, fortsätter hon musiken der hon slutat, men afbryter så snart hennes vanda öra får höra knäppningar af en portemonnai som öppnas. Denna hlla episod ha vi omtalat för de opraktiska snillenas räkning. Arma kompositör, som af en musikhandlare afspisas med 25 rdr för ett stycke af din själ, låt trycka din musik och begär öfverstäthållarens tillstånd att få flytta ut ett piano på någon offentlig promenadplats. Tag sedan en och då vi nu stå inne i tafvelsamlingen förmed korslagda ramar. Denna ovanliga ställ. packe af dina romanser vid sidan, och säkert : skall du få sälja ett halft dussin mellan hvar takt och kanske ett dussin efter något forte fortissimo. Nu för tiden måste kompositörer och skalder vara litet praktiska om de vilja göra lycka. Kanske ni vill se de luftiga salonger, der spetsfabrikanterna utbreda sina skatter. Brissel har ett stort namn för sina spetsar, och här på utställningen häfdar staden sitt goda rykte. Stora skäp äro fulla af dessa knypplade konstverk, som väcka damernas längjan och äkta männens förtviflan. Frankrike har sökt fördunkla Belgien genom sin rika utställning, men Brisselfabrikanterna försvara sin gamla plats, och hittills har det lyckats dem att bjuda fransmännen spetsen. Holländarnes lyxiodustri visar sig bäst i deras möbler och lackerade arbeten. Se denna afdelningsskärm, som är ett af de största praktverk nägon lackerare har gjort. Eno japanes skulle stå fastnaglad af beundran framför dessa månskensstycken och erkänna att man icke ens i Japan kan göra något dylikt. För den, som vill spekulera på skärmen, kan vara godt att veta priset, som är 4000 francs. Belgiens maskinogalleri har en påfallande likhet med Englands. Stora svänghjul och rasslande vätstolar, grufpumpar och susande plåsmaskiner, upptaga hvarje fot som kunnat erhållas. Dessutom har Belgien i parken byggt upp en stor rotunda som man yllt med maskiner och gröfre jernarbeten. Hollands utställning i parken omfattar liamantsliperiet (som vi redan besökt) och 0 mönsterladugård. Damerna kunna tryggt tiga dit in utan att lyfta på kläderna, ty korna gå hemma i Holland på sommarbete. 3åsen äro fina som salongsgolf och de mesingsbandade mjölkkärlen stå tomma på sina nyllor. En smörtjärna står färdig aut göra jenst, och det behöfs blott en häst för att ätta den i gång. Visste ni inte att det inng tjärnor som gå med hästkraft, så är det ultid en nyhet. Behagar ni gå in i modellen för Belgiens irbetarbostäder? Det är ett två-väningars us, bebodt af en arbetarfamilj. Tyskland, 2ngland och Frankrike exponera också dyika bebodda hus. Familjerna få icke vara Vf den sorten, som älska lugn och fred i sin boning. Hva:je hus är försedt med en skylt, om inbjuder de förbigående att stiga på, och len nyfikna (vetgiriga) publiken strömmar litin från morgon till qväll, och ser på ur mor lagar mat, hur far äter och hör vä hur lilla barnet skriker. Egendomligt är att se hur hvar familj blott har ett barn. Jet är som om det vore bestäldt för en fattig urbetarfamilj. Men kanske att det är centralkommissionen och icke Föreynen som delat it de små åt sina respektive -öräldrar. Förynen brukar vara mera gifmild mot arbetar amiljer. Richard. Aomameeeme———XROROOR Je sednaste årens upptäckter i afseende på himmelskropparnes fysiska beskaffen het.